Det blev en bra helg mediamässigt, det är inte ofta man skriver i Svd två gånger under samma helg. Ena gången ang. att vi inte ska låta EU bli ett försäkringsbolag och den andra om att synskadade måste få tillgång till böcker.
Dessutom skrev jag i Sydsvenskan om att Danmark motverkar integration och handel. Kort sagt en riktigt bra helg!
Förhandlingarna kring ACTA, en internationell överenskommelse om gemensamma åtgärder mot och piratkopiering och varuförfalskningar, är inne i slutskedet. Processen har varit föremål för stor debatt, främst på grund av den sekretess som omgärdat förhandlingarna. Netopia fick en pratstund med Europaparlamentarikern Christoffer Fjellner (M) för att räta ut några frågetecken.
I Sverige har det varit en upprörd debatt om ACTA, vad beror det på tror du?
Det beror på två saker, dels att frågor som rör Internet berör många och engagerar och att det i ACTA finns – inte så många men dock några – beröringspunkter till Internet och upphovsrätt. Sen tror jag till stor del att upprördheten beror på hemlighetsmakeriet som det ofta är i internationella förhandlingar. Myter har frodats och vem som helst har kunnat påstå vad som helst utan att bli emotsagd. Det har varit svårt att veta vad det egentligen står.
Är kritiken mot ACTA relevant?
Nu har vi fått alla dokument och ser resultatet. Kritiken kring den bristande öppenheten har varit berättigad, inte minst nu när vi ser att kritiken ofta handlar om myter och inte verklighet.
Kommer den svenska tullen att beslagta mp3-spelare när ACTA blir verklighet?
Det är ett exempel på en myt, svart på vitt står det i texten att inget land blir ålagt att tullen ska göra något på annat sätt. Finns inte på kartan att den svenska tullen ska beslagta mp3-spelare, det faller på sin egen orimlighet. Ingen tull har tid att prioritera det. EU:s lagstiftning ändras inte p g a ACTA. Kommissionen har inget mandat att förhandla om ändringar och det blir inga förändringar i medborgarnas vardag. Enskilda medlemsländer kan påverkas beroende på hur EU:s lagstiftning implementeras, men det handlar om småsaker.
Vad tror du att ACTA kommer att innebära i praktiken?
Ja, vad ska man ha ACTA till då? Det sätter upp en global standard, underlättar handel och utbyte med gemensamma tolkningar av regler. Man undviker konflikter om t ex läkemedel eller frågor såsom om skinka som inte är från Parma får kallas Parma-skinka. En ”gold standard” för skydd av immaterialrätt. Kan t ex användas mot länder som blankt skiter i patent, som Kina där svenska företag ofta har fått problem med att skydda sina rättigheter. ACTA kan bli ett incitament för kineserna att respektera t ex Ericssons och Volvos immateriella rättigheter. Det är också därför industrin har varit pådrivande.
Vad är den viktigaste åtgärden från politiskt håll för ett bättre samhälle på nätet?
Som ofta, att man inte fattar en massa beslut, vi ska lägga oss i människors vardag mindre. Det ska inte vara laglöst på nätet men vi behöver inte mer av politisk klåfingrighet. Lagar som gäller i verkligheten ska gälla även på Internet.
I artikeln står det Christofer Fjellner försökte få parlamentet med sig på att förkasta hela förslaget om förlängd upphovsrätt. Han tycker att dagens regler är fullt tillräckliga. De ger artister, studiomusiker och andra rätt till intäkter från skivinspelningar i 50 år.
EU-parlamentet vill att upphovsrätten för musikinspelningar ska förlängas till 70 år.
Artister och skivbolag med storsäljare från 1950- och 60-talen kan då räkna med intäkter i många år till. Skyddet för upphovsrätt har tappat proportionerna. Uppfinner du ett botemedel mot cancer skyddas det i max 20 år, men spelar du in en skiva ska den gälla i 70, säger Christofer Fjellner (M), efter omröstningen .Han försökte få parlamentet med sig på att förkasta hela förslaget om förlängd upphovsrätt. Han tycker att dagens regler är fullt tillräckliga. De ger artister, studiomusiker och andra rätt till EU-kommissionen föreslog en förlängning till 95 år, men det blev i stället ett kompromissförslag på 70 år som fick stöd med röstsiffrorna 377-178.
På DI debatt 25/3 skriver Christofer Fjellner att den inre marknaden är EU:s största framgång, men den gäller tyvärr bara fysiska produkter och fysiska platser. På den digitala marknaden kvarstår fortfarande handelshinder och krångliga regelverk.
Fjellner beskriver problemet med att en nättjänst som är köpt i Sverige inte fungerar i exempelvis Frankrike, detta beror sällan på tekniska briser utan snarare på nationella upphovsrätts- eller skatteregler. Fjellner betonar även behovet av att harmonisera reglerna för digitala tjänster så att företag inte ska behöva anpassa sin affärsplan 27 gånger utifrån 27 olika regelverk.
En gemensam digital inre marknad inom EU skulle skärpa konkurrensen, främja teknisk utveckling och ge de europeiska företagen bättre möjligheter att växa. Fjellner skriver att med en digital inre marknad på plats till 2020 kanske nästa Google blir en svensk innovation och förblir ett svenskt företag.
Stockholms Fria Tidning skriver om de svenskar som i Europaparlamentet har varit de tydligaste rösterna för den personliga intigriteten. En av dessa är enligt SFT Christofer Fjellner och hans arbete för friheten på Internet får beröm.
“Kravet på oss som parlament är att slå vakt den personliga integriteten när det finns så många olika hot i medlemsstaterna mot internet. Det här är frågorna som vi måste lösa gemensamt, censur på ett ställe är censur överallt”, säger Fjellner till SFT.
|
Euobserver Euractive
