Dessutom skrev jag i Sydsvenskan om att Danmark motverkar integration och handel. Kort sagt en riktigt bra helg!

I Sverige har det varit en upprörd debatt om ACTA, vad beror det på tror du?
Det beror på två saker, dels att frågor som rör Internet berör många och engagerar och att det i ACTA finns – inte så många men dock några – beröringspunkter till Internet och upphovsrätt. Sen tror jag till stor del att upprördheten beror på hemlighetsmakeriet som det ofta är i internationella förhandlingar. Myter har frodats och vem som helst har kunnat påstå vad som helst utan att bli emotsagd. Det har varit svårt att veta vad det egentligen står.

Är kritiken mot ACTA relevant?
Nu har vi fått alla dokument och ser resultatet. Kritiken kring den bristande öppenheten har varit berättigad, inte minst nu när vi ser att kritiken ofta handlar om myter och inte verklighet.

Kommer den svenska tullen att beslagta mp3-spelare när ACTA blir verklighet?
Det är ett exempel på en myt, svart på vitt står det i texten att inget land blir ålagt att tullen ska göra något på annat sätt. Finns inte på kartan att den svenska tullen ska beslagta mp3-spelare, det faller på sin egen orimlighet. Ingen tull har tid att prioritera det. EU:s lagstiftning ändras inte p g a ACTA. Kommissionen har inget mandat att förhandla om ändringar och det blir inga förändringar i medborgarnas vardag. Enskilda medlemsländer kan påverkas beroende på hur EU:s lagstiftning implementeras, men det handlar om småsaker.

Vad tror du att ACTA kommer att innebära i praktiken?
Ja, vad ska man ha ACTA till då? Det sätter upp en global standard, underlättar handel och utbyte med gemensamma tolkningar av regler. Man undviker konflikter om t ex läkemedel eller frågor såsom om skinka som inte är från Parma får kallas Parma-skinka. En ”gold standard” för skydd av immaterialrätt. Kan t ex användas mot länder som blankt skiter i patent, som Kina där svenska företag ofta har fått problem med att skydda sina rättigheter. ACTA kan bli ett incitament för kineserna att respektera t ex Ericssons och Volvos immateriella rättigheter. Det är också därför industrin har varit pådrivande.

Vad är den viktigaste åtgärden från politiskt håll för ett bättre samhälle på nätet?
Som ofta, att man inte fattar en massa beslut, vi ska lägga oss i människors vardag mindre. Det ska inte vara laglöst på nätet men vi behöver inte mer av politisk klåfingrighet. Lagar som gäller i verkligheten ska gälla även på Internet.

EU-parlamentet vill att upphovsrätten för musikinspelningar ska förlängas till 70 år.
Artister och skivbolag med storsäljare från 1950- och 60-talen kan då räkna med intäkter i många år till. Skyddet för upphovsrätt har tappat proportionerna. Uppfinner du ett botemedel mot cancer skyddas det i max 20 år, men spelar du in en skiva ska den gälla i 70, säger Christofer Fjellner (M), efter omröstningen .Han försökte få parlamentet med sig på att förkasta hela förslaget om förlängd upphovsrätt. Han tycker att dagens regler är fullt tillräckliga. De ger artister, studiomusiker och andra rätt till  EU-kommissionen föreslog en förlängning till 95 år, men det blev i stället ett kompromissförslag på 70 år som fick stöd med röstsiffrorna 377-178.

Fjellner beskriver problemet med att en nättjänst som är köpt i Sverige inte fungerar i exempelvis Frankrike, detta beror sällan på tekniska briser utan snarare på nationella upphovsrätts- eller skatteregler. Fjellner betonar även behovet av att harmonisera reglerna för digitala tjänster så att företag inte ska behöva anpassa sin affärsplan 27 gånger utifrån 27 olika regelverk.

En gemensam digital inre marknad inom EU skulle skärpa konkurrensen, främja teknisk utveckling och ge de europeiska företagen bättre möjligheter att växa. Fjellner skriver att med en digital inre marknad på plats till 2020 kanske nästa Google blir en svensk innovation och förblir ett svenskt företag.

”Kravet på oss som parlament är att slå vakt den personliga integriteten när det finns så många olika hot i medlemsstaterna mot internet. Det här är frågorna som vi måste lösa gemensamt, censur på ett ställe är censur överallt”, säger Fjellner till SFT.

”Just den frågan, om man skulle få stänga av någon från internet, det blev en väckarklocka för mig. När jag kandiderade 2004 var det inte på någon direkt it-politisk agenda. Men när vi började diskutera de här frågorna uppfattade jag att många av mina kollegor försökte lagstifta om saker de inte förstod”, säger Fjellner.

”Det är väl för att min viktigaste lojalitet är den mot väljarna i Sverige. Jag ägnar mycket tid åt att försöka påverka partigruppen och känner att det är där jag har bäst förutsättningar att påverka. Min partigrupp är ju den största i parlamentet, och får jag med mig dem så gör ju det en enorm skillnad”, säger Fjellner till SvD.

Efter Europaparlamentets slutomröstning om Telekompaketet i maj ligger nämnda paket just nu och väntar på nästa Rådsmöte som äger rum i juni. Den stora frågan är då om Rådet kommer acceptera det förslag till Telekompaket som Europarlamentet röstade igenom i maj eller om ärendet kommer gå till förlikning.

Det är här den talande beskrivningen ”det gick bra men kanske åt skogen” kommer så väl till pass. Europaparlamentet har nämligen för första gången sedan 2005 sagt nej till ett kompromissförslag från Rådet och de stora grupperna i Europaparlamentet. Istället har man satt hårt mot hårt och än en gång försvarat den ståndpunkt man i två läsningar röstat för – nämligen att ingen ska stängas av från Internet utan rättslig prövning. Konsekvensen av detta är att ärendet går till förlikning och resultatet av denna är omöjligt att förutse. Men tre sannolika utfall finns.

Det första att allt löser sig till det bästa och användarskyddet stärks ytterligare i och med Europaparlamentets tydliga ställningstagande. Andra möjligheten är att Europaparlamentet i förhandlingarna förlorar gentemot rådet och att paragrafen om att användare inte ska stängas av från Internet förhandlas bort. Slutligen är det sista alternativet att Europaparlamentet och Rådet inte kommer överrens och då får hela processen startas om. I västa fall innebär detta minskad konkurrens och därmed dyrare telekomtjänster samt mindre användar- och konsumentskydd. Denna situation kan så klart ses som ytters olycklig men det är mycket viktigt att komma ihåg att inget av dessa alternativ innebär det Eva-Britt Svensson anklagar mina moderata kollegor att ha röstat för. Ett Internet där telekomföretagen bestämmer vilka sidor vi ska surfa på eller hur vi ska använda vårt Internet.

Förutom att detta är första gången på nästan 5 år som Europaparlamentet säger nej till ett lagförslag är Telekomomröstningen också unik på ett annat sätt – nämligen sättet som ärendet följts inte bara av bloggosfären, utan även av medborgarna och gammelmedia. Bloggosfärens bevakning av Europaparlamentet har pågått under en tid men denna gång fick man med sig medborgarna och även gammelmedia. För utfallet i Telekomomröstningen är möjlig endast eftersom det inte finns någon fast majoritet i Europaparlamentet. Detta innebär att det ända in i det sista är möjligt att påverka enskilda ledamöter som kan vara de som avgör en omröstning.

Därför har vi också vunnit en stor vinst oavsett hur det går på Rådsmötet i juni. Nämligen att EU börjar sjunka in i vårt medvetande och människor har insett hur mycket EU påverkar dem och hur mycket de kan påverka EU. Inte bara en gång vart femte år på valdagen utan varje gång ett viktigt ärende som intresserar dem behandlas. De har också insett att de genom att kontakta sina Europaparlamentariker kan vara med och påverka. Inte bara en gång vart femte år på valdagen utan varje gång ett viktigt ärende som intresserar dem behandlas.

Christofer Fjellner

Europaparlamentariker (M)

Jag är för upphovsrätt, även om jag anser det finns skäl att reformera den! Det kan i detta sammanhang vara värt att påpeka att jag var drivande för någon månad sen när det gällde att inte förlänga, utan snarare korta den. Men jag vill att vi ska ha ett effektivt försvar av upphovsrätten även på internet. Det är precis vad EU krävt av medlemsstaterna i IPRED-direktivet. Varken mer eller mindre. Det tycker jag är riktigt. Att svara nej, och därmed ge sken av att jag inte vill försvar upphovsätten på internet, vore därför oärligt.

Olika länder har nu valt att försvara upphovsrätten på nätet på olika sätt. Direktivet ger stor frihet. Sverige har i IPRED-lagen valt att infört direktivet på ett sätt som jag vet att vissa tycker är orimligt. Men jag är europaparlamentariker och har varken röstat om eller ens i detalj läst den svenska lagen. För sakens skull kan jag påpeka att jag inte heller har röstat om IPRED-direktivet. Men jag tycker trots allt att EU har rätt att kräva att medlemsstater inför effektiva sätt att försvara upphovsrätten. Det krävs på en inre marknad. Därför är jag för IPRED-direktivet. 

Det finns de som vill att det ska vara fritt fram att ladda ner upphovsrättsskyddat material på nätet. Det finns till och med de som menar att just denna fråga, inte försvaret av frihandeln eller ett effektivt miljösamarbete eller andra stora EU frågor, är valets viktigaste fråga. Till dem är mitt budskap: Rösta inte på mig!

Varför? Jag tycker trots allt inte att allt ska vara gratis. Har förstått att Piratpartisterna är förbannade på mig, men jag stämmer inte in i deras krav på avskaffad intellektuell äganderätt, avskaffad patenträtt och att göra all läkemedelsforskning helt skattefinansierad. Östgöta Correspondenten för övrigt hade en utmärkt ledare om detta häromdagen.