Handel - Kategoriarkiv

Förhandlingarna kring ACTA, en internationell överenskommelse om gemensamma åtgärder mot och piratkopiering och varuförfalskningar, är inne i slutskedet. Processen har varit föremål för stor debatt, främst på grund av den sekretess som omgärdat förhandlingarna. Netopia fick en pratstund med Europaparlamentarikern Christoffer Fjellner (M) för att räta ut några frågetecken.

I Sverige har det varit en upprörd debatt om ACTA, vad beror det på tror du?
Det beror på två saker, dels att frågor som rör Internet berör många och engagerar och att det i ACTA finns – inte så många men dock några – beröringspunkter till Internet och upphovsrätt. Sen tror jag till stor del att upprördheten beror på hemlighetsmakeriet som det ofta är i internationella förhandlingar. Myter har frodats och vem som helst har kunnat påstå vad som helst utan att bli emotsagd. Det har varit svårt att veta vad det egentligen står.

Är kritiken mot ACTA relevant?
Nu har vi fått alla dokument och ser resultatet. Kritiken kring den bristande öppenheten har varit berättigad, inte minst nu när vi ser att kritiken ofta handlar om myter och inte verklighet.

Kommer den svenska tullen att beslagta mp3-spelare när ACTA blir verklighet?
Det är ett exempel på en myt, svart på vitt står det i texten att inget land blir ålagt att tullen ska göra något på annat sätt. Finns inte på kartan att den svenska tullen ska beslagta mp3-spelare, det faller på sin egen orimlighet. Ingen tull har tid att prioritera det. EU:s lagstiftning ändras inte p g a ACTA. Kommissionen har inget mandat att förhandla om ändringar och det blir inga förändringar i medborgarnas vardag. Enskilda medlemsländer kan påverkas beroende på hur EU:s lagstiftning implementeras, men det handlar om småsaker.

Vad tror du att ACTA kommer att innebära i praktiken?
Ja, vad ska man ha ACTA till då? Det sätter upp en global standard, underlättar handel och utbyte med gemensamma tolkningar av regler. Man undviker konflikter om t ex läkemedel eller frågor såsom om skinka som inte är från Parma får kallas Parma-skinka. En ”gold standard” för skydd av immaterialrätt. Kan t ex användas mot länder som blankt skiter i patent, som Kina där svenska företag ofta har fått problem med att skydda sina rättigheter. ACTA kan bli ett incitament för kineserna att respektera t ex Ericssons och Volvos immateriella rättigheter. Det är också därför industrin har varit pådrivande.

Vad är den viktigaste åtgärden från politiskt håll för ett bättre samhälle på nätet?
Som ofta, att man inte fattar en massa beslut, vi ska lägga oss i människors vardag mindre. Det ska inte vara laglöst på nätet men vi behöver inte mer av politisk klåfingrighet. Lagar som gäller i verkligheten ska gälla även på Internet.

EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) har bland annat handelspolitiska frågor på sitt bord. Han anser att det ökade inflytande över handelspolitiken har lett till många viktiga förändringar, bland annat när det gäller öppenhetten. Det gäller exempelvis det så kallade Acta-avtalet, ett internationellt avtal mot piratkopiering.

- Jag är övertygad om att Europaparlamentets krav har bidragit till EU-kommissionens beslut att offentliggöra förhandlingstexterna, säger han.

Läs artikeln i sin helhet här.

Nedan följer ett anförande angående ACTA som jag höll i parlamentet den 20 oktober.  Talet finns även att se längst ner.

Christofer Fjellner (PPE). – ACTA, eller Anti-Counterfeiting Trade Agreement som det står för, är ju väldigt kontroversiellt. Det har varit väldigt kontroversiellt här i Europaparlamentet, men också i Sverige som jag representerar. Jag har varit väldigt kritisk, framförallt mot mycket av det som jag uppfattat som hemlighetsmakeri, att texter varit hemliga osv. Det har skapat en känsla och en atmosfär där myter kring avtalet har kunnat frodas. Den segaste av alla verkar vara myten om att tullen, som en konsekvens av ACTA, ska börja granska Ipods och datorer. Jag hörde den senast här i plenum idag. Men nu när vi har alla texter och när allt ligger på bordet så kan jag se det var fel och att det var just myter. Jag tror att om Shakespeare hade skrivit en pjäs om debatten kring ACTA så hade han döpt även den till ”Mycket väsen för ingenting”.

Kommissionen har lovat att ACTA inte ska förändra någonting i EU:s lagstiftning och när jag läser detta så uppfattar jag samma sak. Att man inte ska ändra något i lagstiftningen innebär att man inte ändrar någonting i medborgarnas vardag och att det inte är någonting som förändrar medborgarnas relation till t.ex. Internet.

Det betyder dock inte att ACTA är oviktigt eller att det är onödigt som någon har sagt här i kammaren. Tvärtom så skapar ACTA en global guldstandard för skyddet av immaterialrätt. Det är viktigt och ligger i både Sveriges och Europas intresse. Det minskar antalet konflikter och är det någonting som jag hör när jag träffar svenska företag så pratar de framförallt om behovet av att upprätthålla patent och skydda de immateriella äganderätter som de har. Det är bra, särskilt utanför Europa. Jag har blivit lugnad och trygg när jag har läst de förhandlingsdokument som vi har fått. Jag är övertygad om att även medborgarna kommer att bli det. Det gör att jag känner mig ganska trygg inför den fortsatta behandlingen av den här frågan i Europaparlamentet. 

Nedan följer ett anförande Christofer Fjellner höll den 20 oktober angående förslaget om krav på ursprungsmärkning för varor producerade utanför EU:s gränser.  Talet finns även att se längst ner.

Christofer Fjellner, för PPE-gruppen. – Obligatorisk ursprungsmärkning eller Made in som det kallas, innebär att varor som importeras till Europa från omvärlden ska vara märkta med var de kommer ifrån. Jag vill påstå att det är ett förslag för det förra århundradet, när någonting som var tillverkat i t.ex. Sverige också bestod av delar just från Sverige. Men i förslaget är det som om man har missat världshandeln, globaliseringen, globala försörjningskedjor.

Ett av mina favoritexempel är den här skjortan som jag har på mig. Den består av bomull från Egypten, som vävts till tyg i Italien. Den är designad i Hong Kong och till sist uppsydd i Kina. Jag tror att en mycket bättre beskrivning än Made in China, vilket den sannolikt skulle få under det här regelverket, hade varit Made in the world, för att citera Pascal Lamy, tidigare kommissionsledamot och nuvarande generalsekreterare vid WTO. Så ser världen nämligen ut idag.

Det här är inte ett förslag som ger bättre information. Jag tror tvärtom, det här är ett förslag som skapar nya handelshinder och försvårar handeln och kanske rentav är protektionistiskt. Det är precis därför den här typen av regler är förbjudna inom EU. På den inre marknaden får man inte, till exempel i Sverige, kräva att saker som importeras från Tyskland märks med var de kommer ifrån. Det är riktigt att många av våra handelspartners har den här typen av regler, t.ex. USA. USA införde en sådan bestämmelse 1930, men det är ju ingenting att ta efter. Alla vet vi att 1930-talet var ett av de mörkaste årtiondena i världshandelns historia. Istället för att införa handelsregler från tidigare århundrade, nya handelshinder och försvåra för världshandeln tycker jag att vi borde göra tvärtom. För att ta oss ur lågkonjunkturen bör vi underlätta för handeln. Därför att mitt budskap till kommissionen: Gör om, gör rätt! Jag kommer att rösta emot det här förslaget imorgon och jag är övertygad om att flera kolleger kommer att följa mitt exempel.

 

 

Följande tal om hur EU bäst stödjer Pakistan höll Christofer Fjellner i kammaren den 20 oktober 2010.  Talet finns även att se längst ner.

Christofer Fjellner (PPE). – Fru talman! Herr kommissionär! Jag skulle vilja säga att avskaffandet av tullar och handelshinder som ett steg i stödet till Pakistan i samband med den svåra katastrofen är väldigt, väldigt välkommet. Jag ska nog för första gången i denna kammare säga att jag är imponerad av både kommissionens och rådets snabbhet och beslutsamhet i denna fråga.

Visst är det så att pengar behövs. Men vad spelar det för roll om vi ger bistånd och pengar – annat än för att döva vårt eget dåliga samvete – om vi samtidigt genom tullar och handelshinder försvårar för fattiga människor att ta sig tillbaka av egen kraft?

Det vi gör just nu, nämligen att brett och snabbt avskaffa tullar och handelshinder på hela 75 olika tullinjer, motsvarande 27 procent av Pakistans export, är ett bra svar på den katastrof som landet står inför. Nu har vi i parlamentet emellertid ett ansvar. Vi har ett ansvar att agera snabbt. Detta får nämligen inte bli ett exempel på hur lång tid den politiska processen får ta. Det är nu Pakistan behöver pengarna och stödet – inte om ett år. Det måste vi visa att vi förstår.

Samtidigt gör det mig beklämd att motståndet mot detta är så stort. Jag fick ett kampanjbrev från de europeiska textilproducenterna, där de motsatte sig detta, eftersom de var rädda att Pakistan ska exportera mer till Europa, vilket de inte ville.

Men det är väl det som är meningen? Är det inte meningen att de ska kunna handla med oss för att ta sig ur sin fattigdom? Om det vore så att europeiska konsumenter fick lite billigare textilier, skulle det vara ett problem?

Frihandel och solidaritet hyllas ofta här ända tills vi ska besluta om det. Låt oss nu, här, visa att dessa värden för oss betyder som allra mest när de behövs som allra bäst. Det finns nog inget bättre tillfälle att stå upp för både frihandel och solidaritet som i samband med detta förslag.