Situationen för lökodlarna blir
alltmer akut
Situationen för landets odlare av lök och bruna bönor blir alltmer akut. Det är hög tid att beställa fröer och förbereda odlingssäsongen.
Men i år har framtidstro och hopp om goda skördar bytts i osäkerhet och oro för om odlingen överhuvudtaget ska bli av. Detta sedan svenska Kemikalieinspektionen (KemI) beslöt att förbjuda viktiga växtskyddsmedel. Detta trots att medlen fortsatt används i våra grannländer.
Inom EU eftersträvas en lagstiftning som är harmoniserad mellan medlemsstaterna. Då det gäller växtskyddsmedel ska reglerna medföra en hög skyddsnivå för människor och miljö, men också undanröja hinder för den inre marknaden. Det är viktigt och det är bra. Men därutöver är det också viktigt att besluten genomförs samtidigt i alla länder och att tolkningen av direktiven sker på samma sätt. Här finns stora problem. Länderna går i otakt. Något som svenska ministrar nyligen har uppmärksammat EU-Kommissionen på.
Det innebär att de hinder som harmoniseringen bland annat är tänkt att avhjälpa, flyttas någon annanstans. I fallet med odlingen av lök och bruna bönor hamnar problemet i knäet på svenska företagare. De tvingas lägga ner sin produktion medan deras kollegor i andra länder kan fortsätta som förut. Också vi konsumenter drabbas eftersom importen ökar, vilket går stick i stäv med nuvarande köptrender. Annat som drabbas är miljön som nu kommer att tyngas av ytterligare långväga transporter. Kort sagt, alla blir förlorare.
I ett öppet brev till KemI har vi påtalat det orimliga i att Sverige förbjuder växtskyddsmedlen ifråga, minst två år före konkurrentländer som Danmark, Finland och Tyskland. Samt att 37 000 ton svenskodlad matlök nu ska ersättas med motsvarande vikt importerad lök som har odlats med samma växtskyddsmedel som vi just har förbjudit. Efter ett möte med KemIs ansvariga har de låtit oss förstå att: KemI följer lagen medan andra länder ”tummar på reglerna”. På frågan varför olika länder kommer till olika beslut får vi svar som att ”ansökan har prövats olika grundligt” och att det ibland kan handla om att andra länder har mindre resurser. Detta sagt som en förmildrande omständighet. De framför också att sett ur ett EU-perspektiv är de svenska lökodlarnas situation ”ringa”.
Må så vara att KemI tycker detta. Men nu rör det sig om en verksamhet för 230 företagare och ca 1500 sysselsatta. Det kan i våra ögon aldrig betraktas som ringa. Enligt vår uppfattning ser och tolkar myndigheten situationen med ytterst fyrkantiga ögon, medan andra länders hållning är pragmatisk och troligtvis avvaktande den prövning som EU ska göra före år 2014. Politiska mål som ”Hela Sverige ska leva” klingar ohörda för KemI.
Regeringen har försökt råda bot på den uppkomna situationen. Därför ska ett växtskyddsråd inrättas och Jordbruksverket har fått ett särskilt uppdrag om samverkan med KemI. Det är bra. Helhetssyn är A och O för en lyckad hantering av frågor som denna. Och förhoppningsvis hittar myndigheterna en pragmatisk väg för att hantera ibland motstridiga mål. Men det dröjer innan de nya uppdragen får effekt. Vi kan inte acceptera att KemIs tidplan för utfasning inte är harmonierad med övriga EUs. Därför tycker vi att KemI snarast ska få ett tilläggsdirektiv som förhindrar det, vilket vi också har föreslagit miljöministern. Vi vill fortsatt ha bruna bönor och stekt lök till fläsket.
Betty Malmberg (M)
Riskdagsledamot Östergötland
Eva Bengtson-
Skogsberg (M)
Riksdagsledamot Kalmar län
Christofer Fjellner (M)
EU-parlamentariker
Debattartikeln publicerades även i Västerviks Tidningen den 2/2-2011