NyheterOm migMediaPolitikPress

Övrigt - Kategoriarkiv

Kameraövervakning på fiskebåtar – integritet måste vägas mot effektivitet

tisdag, 16 april, 2013

Jag skulle vilja dela med mig av en ögonblicksbild från arbetet i Europaparlamentet. Hela tiden fattas ju beslut som knappast får något utrymme medialt, och det allra mesta märks såklart aldrig av i vardagen. Men vissa “småfrågor” kan vara principiellt intressanta att reflektera kring. Ett exempel på detta är dagens omröstning om övervakningskameror på fiskebåtar.

Nyligen antog EP en ambitiös och radikal reform av fiskepolitiken. Den kanske viktigaste biten av hela reformen var att parlamentet drev igenom ett förbud mot utkast av död fisk. Jag har drivit på för utkastförbudet och arbetade hårt för att få med min egen partigrupp, EPP, på förslaget, vilket i slutändan innebar att vi fick en bred majoritet vid omröstningen. Nu ställs höga krav på fiskeflottan, och möjligheterna för havens återhämtning ser ljusare ut än på länge.

Men samtidigt har diskussionen dykt upp om hur detta utkastförbud ska efterlevas. Ett krav som har rests från framförallt miljöpartiet är att alla fiskebåtar ska utrustas med kameror för att garantera att yrkesfiskarna följer lagen. Visst måste det till någon mekanism för att se till så att lagen följs, men övervakning är en integritetsfråga som verkligen komplicerar saken. Man kan inte lättvindligt stöda kameraövervakning – det behövs en bred och djup diskussion.

Är övervakningskameror verkligen lösningen på problem med efterlevnad? Vi stiftar lag hela tiden, och med varje lag följer problem om hur vi ska se till så att lagen följs. Vi har förbud mot mängder av kemikalier i industri och jordbruk, till exempel, men kräver vi kameror på fabriker och åkrar för det? Även när det kommer till allvarliga våldsbrott pågår ständigt en diskussion om storebrorsamhälle och proportionalitet i brottsbekämpningen.

Visst, man kan hävda att bidragen till fiskeflottan gör att EU har rätt att sätta villkor för hur båtarna är utformade. Så är det såklart, men vi måste fråga oss i vilken utsträckning lagstiftare har rätt att ta den här typen av beslut, och vilka krav som är rimliga att ställa, när alla faktorer vägs in. Är det verkligen i sin ordning att kameraövervaka personer som potentiellt kan begå brott, bara för att andra kontrollmetoder är svårare att sätta i verket?

Det synd att Europaparlamentet inte valde en mer eftertänksam väg i dagens omröstning om tekniska regler och kontrollåtgärder för fisket i Skagerrak. Miljöpartiet rusade fram med liberaler och socialdemokrater igenom ett krav på kameraövervakning redan nu. Det är ett märkligt agerande mot bakgrund av dessa partiers ställningstagande i andra integritetsfrågor. Nu tror inte jag att det rör sig om en kursändring, men det är märkligt att man ser övervakning som en legitim lösning på problemet med efterlevnad när det gäller fiske, men inte vad gäller andra brott.

Detta till trots är det glädjande att vi i Norden får möjlighet att vara först med att implementera det vi kom överens om i fiskereformen tidigare i år. Det är ett stort steg mot en bättre havsmiljö och livskraftiga fiskebestånd i Europa.

Men vi borde vänta med obligatorisk kameraövervakning nu för att se hur utkastförbudet faller ut. Om det blir ett fiasko måste vi såklart återvända till en analys om vilka åtgärder som är rimliga. Men kameraövervakning kan aldrig vara något som vi tar till utan en rejäl diskussion om integritet, effektivitet och konsekvenser.

Europadagen 2012

onsdag, 9 maj, 2012

Med anledning av Europadagen (9 maj) publicerade Mariestads-Tidningen och buy generic priligy online

rstidning/” target=”_blank”>Enköpings-Posten (i papperstidningen) min “Hur kom vi hit och vart ska vi?”.

Den 9 maj högtidlighålls varje år som ”Europadagen” och det tillfälle att fundera över hur vi kom hit. Det ger också tillfälle att fundera över hur vi ska fortsätta resan.

Europeisk integration har pågått länge och haft många former. Det grundläggande steget till dagens samarbete – orsaken till varför vi särskilt minns 9 maj – togs 1950 då Robert Schuman deklarerade sin plan, och hans plan var genial. I ett Europa ödelagt av världskrig skapade man ett sätt att återförena två bittra fiender och påbörja en läkeprocess som kunde omfatta hela kontinenten. Länderna som sedan anslutit sig till unionen har blivit många fler och samtidigt har även politikområdena blivit fler och fler. Nuförtiden är EU både brett och djupt.

När jag blev ledamot av Europaparlamentet 2004 hade Kroatien precis påbörjat sina anslutningsförhandlingar då och för ett par veckor sedan kunde jag och många med mig välkomna de första kroatiska observatörerna i parlamentet, hur fantastiskt är inte det? Och det är detta EU ska handla om – europeiskt samarbete på bredden.

Men Europadagen får inte reduceras till en hyllning. Europasamarbetet har givit oss fri handel mellan Europas länder. Det har skapat fred och välstånd på vår kontinent. Men genom höga tullar till tredjeland och jordbruksstöd hindrar EU i dag den fria handeln med resten av världen. Det ger oss höga skatter och onödiga kostnader som konsumenter. För människor i fattiga länder innebär det dessutom ett hinder på vägen till välstånd och bort från fattigdom och förtryck.

I dag har EU blivit något annat än det jag slogs för att Sverige skulle bli medlem i. Som vän av Europasamarbetet är jag också en ärlig kritiker. Jag ser en politisk ”omättlighet” som breder ut sig, hur EU i dag tar på sig fler och fler uppgifter. Jag möter en mentalitet som säger att man, ”bara för att man kan” som enda motiv, ska tillföra politikområden, sektorer och beslutskompetens till ett redan mycket djupt samarbete. Och samarbetet har blivit så djupt att vi inte längre bottnar. Trots att EU redan i dag styr mycket vill ändå de flesta svenska politiker att EU ska få mer att säga till om. Att Europa ska bli en enda gigantisk välfärdsstat – med gemensamma skatter och gemensam arbetsmarknads- och socialpolitik.

Mot denna bakgrund är det motsägelsefullt att man samtidigt börjar rucka på fundamenten: Länder som börjar fundera på att dra in passfriheten. EU som har undantag i frihandelsavtal. Schuman vänder sig i sin grav.

Jag vill tillbaka till grundtanken. Slå vakt om och utöka den fria rörligheten och den fria handeln. Tänk dig att medlemstaterna är skelettet i EU-kroppen, och politikområdena är hullet. EU börjar bli en riktig tjockis. För att skelettet ska orka måste Bryssel banta – back to basics, helt enkelt!

Det är var jag önskar mig denna Europadag.

Christofer Fjellner, Europaparlamentariker (M)

Vargens dag

fredag, 4 februari, 2011

Idag är det vargens dag och sällan har väl ämnet varg varit mer aktuellt än just nu, särskilt för EU.

Hitills har svensk varg- och rovdjurspolitik varit en svensk fråga men nu vill Miljöpartiet ändra på detta. Den miljöpartistiske Europaparlamentarikern Carl Schlyter har uppmanat EU-kommissionen att dra den svenska vargjakten inför domstol. Det är ett konstigt agerande från ett parti, som tidigare var helt emot EU, att helt plötsligt tycka inblandning från EU är bra när det kan tjäna ens egna syften.

Jag tycker att svensk varg politik ska fortsätta vara en svensk fråga som avgörs av dem som berörs av den, nämligen de som bor med vargen runt knuten.  Moderaternas vargpolitik har stöd i de svenska folkvalda församlingarna och bland befolkningen i de områden där det finns varg. Den syftar till att bygga upp en stark och frisk vargstam och sedan förvalta denna så att det alltid finns en balans mellan vargarnas antal och hälsa. Vargen ska vara ett uppskattat inslag i den svenska faunan, inte ett inslag som människor känner sig hotade av, idag är det så och forskning visar att en av de vanligaste dödsorsakerna för varg i Sverige är tjuvjakt. Detta trots risken för fängelsestraff. Ett lokalt problem som detta löser vi inte bäst långt borta i  Bryssel utan här hemma.

Antalet vargar i Bryssel med närområde är oerhört begränsat, ändå vill Miljöpartiet flytta över frågan från Sverige till Bryssel. Vad blir nästa steg? Älgjakten?

Riksdag & Departement: Parlamentet flyttar fram positionerna

måndag, 1 november, 2010

EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) har bland annat handelspolitiska frågor på sitt bord. Han anser att det ökade inflytande över handelspolitiken har lett till många viktiga förändringar, bland annat när det gäller öppenhetten. Det gäller exempelvis det så kallade Acta-avtalet, ett internationellt avtal mot piratkopiering.

- Jag är övertygad om att Europaparlamentets krav har bidragit till EU-kommissionens beslut att offentliggöra förhandlingstexterna, säger han.

Läs artikeln i sin helhet här.

Dagens Industri: EU vill ha jobbförbud för nyblivna mammor

lördag, 9 oktober, 2010

EU vill förbjuda nyblivna mammor att jobba. Direktivet, som innebär ett yrkesförbud i sex veckor, är en katastrof anser såväl den svenska regeringen som Moderaterna i EU-parlamentet.  Christofer Fjellner anser att EU borde hålla sig borta från den här typen av frågor. “Ska vi ha en gemensam syn på jämställdhet med övriga Europa kan jag garantera dig att det inte blir den svenska som segrar.” Läs artikeln i sin helhet här.