Christofer Fjellner

Kategori: Snus

Totalt 72 inlägg

Häxjakten inför tobaksomröstningen har kommit till sin spets

Häxjakten inför tobaksomröstningen har kommit till sin spets. Marita Ulvskog och Carl Schlyter vill prata mer om lobbying och Big Tobacco än hur vi bekämpar tobakens skadeverkningar. Jag blir så trött på detta. Bort från substans och i stället försöka blanda bort korten.

Faktum är att alla som vill påverka mig i tobaksfrågor är lobbyister, de som vill sälja tobak och de som vill förbjuda tobak. Och alla är de lika legitima att framföra sin åsikt. Jag tycker det är så oerhört tramsigt när Schlyter och company beskriver dem de inte håller med som tveksamma lobbyister samtidigt som dem de håller med anses vara viktiga samhällsintressen.

Jag lyssnar på alla intresserade, både cancerläkare och tobaksföretag, och gör därefter min egen bedömning och avvägning. Jag tycker det är rent oansvarigt av Schlyter med flera att vägra träffa tobaksföretag. Swedish Match vet sannolikt mest om snus och även de måste ju ha rätt att göra sin röst hörd. Att som Schlyter med flera bara prata med dem man håller med förklarar kanske varför de är så enögda och deras förslag ofta blir så verklighetsfrånvända. Jag tror rent av att deras väljare förväntar sig att de lyssnar på alla.

Jag blir också orolig när jag hör att de andra svenska ledamöterna känner sig pressade av lobbyister eller att tobakslobbyister kidnappat frågan. För det säger ju i så fall en hel del om deras egen integritet! Eller är det så illa att de anser att de själva står över allting och att de bara är ett billigt försök att misstänkliggöra den som råkar vara av en annan uppfattning genom att påskina att alla andra går i någon lobbyists ledband. I verkligheten har vi olika uppfattningar och drar olika slutsatser. Vore det inte bättre om vi debatterade dem i stället?

Faktum är att lobbying från alla sidor gör besluten bättre. Vi europaparlamentariker är inga upplysta despoter. Och skulle vi sätta en ostkupa över parlamentet och förbjuda oss att ha kontakt med olika särintressen skulle besluten bli sämre.

Var med i SVT i morse om detta: http://www.svtplay.se/klipp/1514578/tobak-skapar-debatt-i-eu-parlamentet

Uppdatering om tobaksdirektivet inför omröstningen

I nästa vecka är det tänkt att vi ska rösta om tobaksdirektivet i Europaparlamentets plenum. Det är dock inte hundra procent säkert att det blir så – flera ledamöter, inklusive mig själv, har förordat att beslutet skjuts upp till oktober. Detta av den enkla anledningen att parlamentet precis återvänt från semestern, och många känner att det inte funnits tid att diskutera och ta ställning till detaljerna. Vi får se senare i veckan vad som beslutas.

Oavsett detta, så var det idag deadline för att inkomma med förslag på ändringar inför omröstningen i plenum. Det blev minst sagt stressigt att på två dagar försöka mönstra upp det stöd som krävs för att få upp ändringsförslag på agendan. Inför omröstningen i utskottet, som var i juli, kan en enskild ledamot föreslå ändringar. Inför plenum är det svårare: en partigrupp kan föreslå ändringar, och 40 ledamöter tillsammans kan föreslå en ändring.

Givet dessa förutsättningar måste jag säga att vi lyckades med mycket idag. Låt mig sammanfatta en del av de förslag jag bidragit till att få med:

– Fullständigt undantag för snus från artikel 6 om tillsatser. I utskottet undantogs enbart smaktillsatser, men detta förslag vill att snus undantas från tillsatser och ingredienser av alla slag. Svenskt snus ska alltså bli en fråga för svensk reglering.

– Möjlighet för Danmark och Finland att ansöka om nationellt undantag. Förslaget innebär att länder som traditionellt använt snus kan få ansöka om undantag och därigenom slippa förbjuda det. Sverige har redan ett sådant undantag, men om detta går igenom kan alltså Danmark och Finland själva få ta ställning till hur de vill ha det.

– Borttagande av formuleringar som förbjuder imitationsprodukter, inklusive lakritspipor. Det senaste exemplet på överreglering i det här direktivet har diskuterats vilt senaste veckan, och ett förslag om att luckra upp texten har lagts.

– En kompromiss om elektroniska cigaretter som föreslår att de inte ska klassas som läkemedel.

– 50-procentiga varningstexter istället för 75 procent som föreslagits. Detta för att ligga i linje med svensk tryckfrihet och rimlig produktreglering.

När vi röstar (nästa vecka eller i oktober) samt vad som kommer att gå igenom återstår alltså att se. Men det är en stor seger att dessa frågor är åter på agendan. Nu börjar arbetet med att övertyga kollegorna!

After vote – Recap of the vote on the Tobacco Products Directive

So, let me just recap some results, and what happened during the vote in the public health committee on the new Tobacco Products Directive. The Commission presented us with a really bad text – focusing on attractiveness instead of harm reduction, and bans instead of alternatives. However, parliament is actually taking a more sensible route in some regards.

First, let’s get to the issue of snus. To my relief, committee decided to exempt snus, along with all other smokeless tobacco, from the proposed flavour ban. This means, for snus, that Sweden still has the right to decide on its own. In this regard, the position is improved compared to the Commission original proposal. However, an amendment proposing to exempt snus from other additives and ingredients regulation as well did not pass. It was extremely close though, 34-34. Council has previously adopted such an exemption, so there is hope this will be something that can be negotiated in the months to come.

In shorter words: this is good for snus, but not good enough. When it comes to other parts of the snus issue, things does not look so good. The rapporteur made an unprecedented move in presenting a compromise on the issue of snus in other countries than Sweden; however this compromise was in fact no compromise at all, but just an approval of the original text. Several members raised this construction as a breach of the Parliaments rules of procedure, but nothing happened. So, committee voted, with majority, just to approve the original text and say no to all amendments relating to it. I had the support of the liberals, conservatives and many members of my own group for an amendment that would create an exemption for Denmark and Finland. If they want, they should be able to allow snus, as they have been using it traditionally! But we never even got a chance to vote on this! This is not over, however, and we will continue the fight up to plenary!

When it comes to e-cigarettes, committee is tightening the political grip over this product, that has helped millions of people quit cigarettes. It is a shame: e-cigarettes should not be regulated harder, nor should they be classified as medicinal products (only sold in pharmacies etc) while cigarettes are classified as consumer products. I cannot understand the reasoning behind this. We will have to wait and see what we can do next.

There are other things as well. Parliament is supportive of the ban on menthol and slim cigarettes. To me, this is pure paternalism which does nothing to help with the real problem of smoking: that people inhale toxic substances. The fundamental logic behind this directive is flawed: the discussion is about how cigarette packaging should be regulated and designed, not how innovations and alternatives can reduce the risks and harms associated with tobacco, while still giving people the freedom to use this legal product if they still choose to.

But it’s not over yet, as i have said before. In September, the plenary will have it’s say, and after that awaits negotiations between Council and Parliament. We have several more rounds to fight!

Break up the “compromise” on snus and let Denmark decide for itself!

Right now, the rapporteur of the Tobacco products directive in the Environment, public health and food safety committee is trying to make a very questionable move in order to make it impossible for Denmark and Finland to allow oral tobacco (snus), should they choose so.

When making voting recommendations for committees, the responsible parties often produce so called “compromise amendments” which take into account different opinions and forms a balanced view, as to make it possible to get broader support across political groups. On article 15, which concerns oral tobacco, they have done something I have never seen before. They propose nothing whatsoever. No change at all from the original text. This is remarkable, considering that all the opinion giving committees, as well as several members of the environment committee, have tabled amendments that changes the original text.

A real compromise would take this into consideration. A real compromise would listen to what members have expressed, not disavow it completely.

I am highly critical of this move. Therefore, I have been in contact with the rapporteur, the chairman of the committee, the shadow rapporteurs and the rapporteurs of the opinions in an attempt to break up the compromise. I have suggested that the compromise instead should take the wording of amendment 1018, which is the same as was adopted by the Legal affairs committee and the Industry committee (the added text in bold and italics): Member states shall prohibit the placing on the market of tobacco for oral use, without prejudice to Article 151 of the Act of Accession of Austria, Finland and Sweden. This ban should, however, not affect historically traditional tobacco products for oral use, which may be allowed by individual Member States.

This wording respects the opinion giving committees, as well as the situation in Denmark and Finland, public health situation, and a sound relationship between the EU and its member states.

Min fiendes fiende är min vän? Tobaksfakta tar mutmisstänkt kommissionär till Almedalen

John Dalli tvingades lämna sitt uppdrag som folkhälsokommissionär efter misstankar om mutor och korruption. Tisdag 2 juli kommer han till Almedalen, inbjuden av tobaksfakta.

I höstas framkom att en vän till Dalli försökt få det svenska tobaksbolaget Swedish Match att betala sanslösa 500 miljoner kronor för att kommissionären skulle föreslå att lyfta det svenska exportförbudet för snus. Swedish Match anmälde Dalli, och en utredning visade att han känte till kontakterna, varpå kommissionens ordförande Barroso krävde hans avgång.

Ingen är skyldig tills motsatsen bevisats, men det är utan tvekan en sensation att en kommissionär tvingas avgå. Men nästan lika sensationellt är att organisationen Tobaksfakta valt att bjuda in John Dalli till Almedalen för att rentvå sig själv och lägga historien tillrätta. Tobaksfakta, en organisation finansierad av skattebetalarna via Folkhälsoinstitutet och ledd av en före detta medarbetare på samma myndighet, väljer nämligen en annan historieskrivning kring Dallis havanden och göranden. Det är historien där ”lobbyverksamheten ledde till att John Dalli fick avgå”.

För att ytterligare slita ut begreppet sensation så ska det tilläggas att Dallis medverkan i Almedalen sker i form av ett samtal med den miljöpartistiske europaparlamentarikern Carl Schlyter. Schlyter råkar dessutom vara ansvarig för tobaksdirektivet för den gröna gruppen i Europaparlamentet. Jag kan inte för mitt liv förstå hur en organisation som försöker utge sig för att vara seriös, och hur en politiker som aktivt arbetar med tobakslagstiftning, ens kan tänka sig att synas i samma rum som John Dalli. Än mindre stå på samma scen och måla fram en alternativ verklighetsbeskrivning, och liksom sopa korruptionsanklagelser under mattan för att angripa ett företag som agerat visselblåsare.

Jo, jag förstår att man lätt misstänker tobaksbolag. Det är nog inte världens ädlaste bransch. Men måste det gå så långt att ”min fiendes fiende blir min vän”? John Dalli är en man vars långa politiska gärning ständigt följts av seglivade historier om utbredd nepotism och hemliga bankkonton, en rad korruptionsutredningar och spektakulära avgångar från olika ministerposter efter förödande kritik. Enligt egen gråtmild utsago är han alltid falskeligen anklagad av andra och alltid oskyldig. Gång på gång.

Men alldeles oavsett Dallis inblandning så finns det något allvarligare i vågskålen. Swedish Match, som agerat visselblåsare och anmält oegentligheter, har utsatts för en skoningslös smutskastningskampanj från den politiska maskinen i Bryssel. En kampanj som Tobaksfakta och Schlyter nu ger eldunderstöd till. Vad får detta för konsekvenser? Vem vill i framtiden komma ut med graverande fakta om makthavare om det är såhär man blir misstänkliggjord och behandlad?

Låt oss backa bandet igen. Efter korruptionsenhetens utredning gjordes förundersökning på Malta. Dalli höll sig undan ön och förhör. Men sedan kom en ny regering, vilken tillsatte en ny polischef, som i sin tur förklarade att det inte skulle bli något åtal. Och se – då blev Dalli plötsligt frisk och kunde resa åter till sitt hemland. Ja han bytte till och med parti och fick en ministerpost. Man skulle kunna skratta åt spektaklet om det inte är så att Tobaksfakta varit nyckelspelare i att trycka på för att upprätthålla EU:s exportförbud mot snus och därmed ironiskt nog säkrat ett nytt decenniums försäljning för cigarettindustrin.

Sverige har misslyckats med att få EU att förstå finessen med den svenska snustraditionen. Alla medlemsländers rätt till likabehandling är uppenbarligen inte längre en grundprincip för handelsunionen. Och snus har varit en viktig faktor för att få ner svensk rökning till sensationellt låga nivåer jämfört med övriga unionens länder.

Troligtvis får vi aldrig fullständig klarhet i Dallis inblandning och exakt vad som hände. Men om utredningen var så solid att Barroso sparkar en kommissionär från sin egen partigrupp – ja då måste det anses som ytterst anmärkningsvärt att Tobaksfakta och Carl Schlyter vill förknippas med honom. Särskilt under Almedalsveckan, där makthavare, opinionsbildare och journalister träffas i en öppen miljö på en ö i Östersjön. En miljö som är ljusår ifrån skumma förhandlingar med hundratals miljoner i potten på en ö i Medelhavet.

Alla rådgivande utskott i Europaparlamentet vill underlätta för det svenska snuset

I veckan har samtliga fem rådgivande utskott röstat om tobaksdirektivet. Rådgivande betyder att de kommer med så kallade yttranden, som huvudutskottet (vilket är utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet) sedan kommer att ta ställning till. De rådgivande utskottet har varit Inre marknad (IMCO), Internationell handel (INTA), Jordbruk (AGRI), Rättsliga frågor (JURI) respektive Industri (ITRE).

I korthet nedan lite om vad de olika utskotten har föreslagit beträffande snuset.

IMCO: Snus ska undantas från de nya reglerna för smaksättning av tobak. Alltså, det ska fortsatt vara upp till Sverige hur vi väljer att smaksätta snus.
INTA: Paragrafen som förbjuder försäljning av snus i EU raderades. Alltså, export kan inledas och försäljning påbörjas.
AGRI: En skrivning om att “reglera” istället för “förbjuda” snus i medlemsländerna gick igenom.
JURI: Länder som traditionellt har använt snus ska fortsatt få göra det. Detta gäller således i princip Danmark och Finland. Även undantag från smakreglering gick igenom.
ITRE: Samma formulering som i JURI om länder som traditionellt använt snus.

Så: allt är långt ifrån klart, men att fem olika utskott har synpunkter och på olika sätt vill mjuka upp EU:s regler kring snus kommer att vägas in i miljöutskottets bedömning. Jag sitter själv i miljöutskottet, och just nu ligger jag på andra ledamöter för att få dem att ta rätt hänsyn när vi kommer till slutvotering. Miljö- och folkhälsoutskottet är knepigare dock. Varje utskott har sitt perspektiv och även om handelsutskottet ser exportförbudet som en anomali för handel över gränserna, så antar miljöutskottet ofta ett folkhälsoperspektiv. Därför är det sådana argument som biter mer där – argument om att detta kan vara ett bättre alternativ till rökning, samt hur folkhälsan i de länder som traditionellt använts snus (Danmark och Finland) hotas av förbudet. Arbetet fortsätter alltså, men segrarna i veckan är mycket välkomna!

Äntligen har (en liten del) av problemet med det svenska snuset sjunkit in bland mina kollegor i Europaparlamentet

Förra veckan diskuterades de över 1300 ändringsförslag till EU:s nya tobakslagstiftning som lagts i utskottet. Allting är föremål för olika idéer från olika europaparlamentariker: smala cigaretter, förpackningar, smaker och tillsatser. Alla har allt och lite till att säga på (bevisligen) tusen olika sätt.

Jag valde att fokusera på snus. Det finns mycket som är tossigt med det nya förslaget, men det gäller att välja sin strid när du har 3 minuters talartid. Och detta i ett rum fyllt av människor som i många fall är där mest för att lyssna på sig själva 😉

Men jag märkte att någonting har hänt i snusdiskussionen. Efter att i nio år ha tjatat om den här lilla svenska produkten så verkar åtminstone en del av problemet ha sjunkit in. Flera talare från olika länder och politiska grupper pratade om snus, och för en gångs skull inte bara om hur man vill förbjuda det.

Och den viktigaste av dem alla, parlamentets ansvarige för frågan Linda McAvan (socialdemokrat från Storbritannien) talade om det rent juridiska problemet med att EU försöker reglera snus. Hon sade det som jag hela tiden har sagt: vi kan inte ha status quo. Antingen tillåter vi snus i EU (på den inre marknaden). Eller så är det fortsatt förbjudet i EU – varpå EU håller sina fingrar borta från hur vi i Sverige reglerar svenskt snus.

Flera av mina kollegor höll med om problembeskrivningen, och påtalade vikten av att vi finner en lösning. Och lösningar finns det. Mina egna ändringsförslag innehåller flera olika spår som vi kan ta. Nu väntar fortsatta förhandlingar och samtal med övriga kollegor för att få till en lösning som håller juridiskt och som håller EU borta från svenskt snus. Och för första gången på länge känner jag mig hoppfull om att vi kommer att nå dit.

Efter dagens diskussion känner jag mig betydligt tryggare med att EU inte kommer att försöka reglera snus i Sverige. Men det är såklart bara en delseger. Målsättningen är att snus ska få fortsätta finnas i Danmark också, att Finland tillåts ta tillbaka det, och att andra länder, som skulle vilja prova att tillåta detta alternativ till rökning, också ska få göra det. Därför har jag föreslagit en liten men betydande ändring i paragrafen som förbjuder snus. Istället för att myndigheterna “skall” förbjuda snus, föreslår jag formuleringen “kan”…

Det blir svårare att få med mina kollegor på detta sistnämnda – men förhoppningsvis inte omöjligt.

zp8497586rq

Skarpt läge för snuset i Europaparlamentet

Idag diskuterade vi det nya tobaksdirektivet i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Parlamentets ansvarige rapportör Linda McAvan (Labour, Storbritannien) har lagt fram sina förslag på förändringar av kommissionens ursprungsförslag. Givet att jag var besviken på ursprungsförslagets inriktning, så har jag inte direkt så mycket gott att säga om rapportörens linje. Nedan redogör jag i korthet får några av förslagen, samt de motförslag jag själv presenterade.

Självklart kommer jag att fortsätta att slåss för att lyfta exportförbudet på snus. Jag har bildat en grupp i parlamentet tillsammans med kollegor från Finland, Danmark, Polen, England och Tyskland som alla stöder denna linje, och vi kommer att trycka på så hårt vi kan. Det var väldigt tråkigt att höra Carl Schlyter (MP) rakt ut säga i utskottet att han är motståndare till att tillåta svensk export av snus. Vill han inte ge rökare i Europa samma alternativ som de i Sverige?

Men frånsett snus så finns det andra delar av tobaksdirektivet som är problematiska.

1) Smaksättningar
Kommissionens förslag vill förbjuda alla “karaktärsgivande” smaker i all tobak, inklusive snus. Framför allt verkar man ute efter att förbjuda mentol-cigaretter. Rapportören stöder den linjen. Jag förstår argumenten om attraktivitet och att tobak ska smaka tobak, men lagstiftningen borde snarare fokusera på farliga ämnen och tillsatser istället för smakämnen. Jag påtalade vidare, att om smaker, såsom mentol, trots allt förbjuds, så får det inte påverka det svenska snuset. Snus är förbjudet av EU – då kan inte EU ha mandat att bestämma hur snus produceras i Sverige! Min strategi handlar nu ytterst om att svenskt snus måste undantas. Snus inte är en produkt på EU:s inre marknad och därför inte borde kunna regleras av EU.

2) Förpackningar och varningstexter
Redan idag kan medlemsländer välja hur långt de vill gå med varningstexters storlek och förpackningarnas utformning. Detta är bra och i linje med subsidiaritetsprincipen. Den socialdemokratiska gruppen vill gå mycket långt, och föreslår så kallad “plain packaging”, dvs enhetlig utforming av tobaksprodukters förpackningar utan logotyper och andra varumärken. Jag tycker att detta är problematiskt och oproportionerligt. Tobak är trots allt lagligt, och det måste finnas en gräns för hur mycket av förpackningen som är utformad av politiker! Inte ens tobaksföretag kan vara rättslösa. Dessutom är jag tveksam till om det verkligen är ett effektivt sätt att bekämpa rökning att föra cigaretter tillbaka till 70-talet och göra ”BlåVitt-produkter” av dem allihopa.

3) E-cigaretter
Elektroniska cigaretter har lanserats som ett alternativ till röktobak, och har i många länder (såsom Storbritannien och Tyskland) nått stor popularitet. Min ingång är att alla alternativ till rökning som är mindre skadliga bör uppmuntras, inte förhindras. Det är ju därför jag är en stor förespråkare av snus – det är inga nyttigheter, men trots allt oerhört mycket bättre än att röka. Kommissionen har dock tagit en annan linje. Man vill reglera e-cigaretter hårdare. Så hårt faktiskt, att marknaden så den ser ut idag omintetgörs. Det handlar rent tekniskt om en reglering av nikotininnehållet i e-cigaretter som gör produkten verkningslös. Därför föreslår jag en höjning av den tillåtna nivån för att e-cigaretter fortsatt ska kunna vara ett bra alternativ för folk som röker tobak. Egentligen är det ju bara nikotinplåster som man röker – varför skulle sådana vara svårare att få tag på än cigaretter med tusentals giftiga ämnen? Självklart måste vi se till så att e-cigaretter uppfyller andra krav och är säkra, men att förhindra tillgängligheten till en produkt som kan få folk att frivilligt sluta röka, det ställer jag inte upp på.

Ja, som ni förstår finns det en hel del att ta tag i. Och jag ska erkänna att det är mest uppförsbacke. Men jag kämpar på!!