Stolt - Kategoriarkiv

De flesta sjuka vill ha och har rätt att kräva bra vård i tid där de bor. Men för enskilda patienter kan möjligheten att få vård i ett annat EU-land vara livsavgörande. Därför är den fria rörligheten för patienter ett av de viktigaste besluten EU fattat under senare år. Egentligen är det en skam att grundtanken med EU, den fria rörligheten, utsträcks först nu till patienter, vilka kanske behöver den allra mest.

Svenska socialdemokrater, vänster- och miljöpartister har motarbetat detta historiska beslut under varje steg på vägen. Europadomstolen slog för mer än tio år sedan fast att den fria rörligheten även bör omfatta sjuka. De ska ha rätt att söka vård oberoende av gränser men många medlemsstater och hela vänsterblocket i Europaparlamentet har kämpat med näbbar och klor för att inskränka begränsa den rätten. Socialdemokraterna har uppträtt lika motsträvigt här som när vårdgarantin om att sjuka ska få vård i annat landsting infördes i Sverige.

Margot Wallström (S) lyckades försinka den fria rörligheten i nästan ett år när hon var EU-kommissionär. De rödgröna i Europaparlamentet kallade det fria vårdvalet för ”sjukvårdsturism”. I parlamentets första omröstning la de svenska socialdemokraterna, till skillnad från de flesta andra, ner sina röster i ett försök att hindra ett system som gav makten till patienterna.

Som vanligt har Socialdemokraterna stått på organisationsformens och de byråkratiska planmöjligheternas sida mot de sjuka. Inte en enda patientorganisation har ansett att de sjukas rätt ska inskränkas för att det försvårar för landstingen att planera.

Tyvärr har motståndet haft effekt på vissa punkter. Vi moderater är inte helt nöjda att det finns möjligheter för medlemsstater att inskränka rätten genom att kräva förhandsbesked men vi tror att kraven som ställs upp för att alls få kräva förhandsbesked är hårda och att möjligheterna att säga nej till patienter är kraftigt inskränkta.

De som har råd har alltid haft möjlighet att själva bekosta vård utomlands. Vi har nu sett till att denna möjlighet gäller alla. Tyvärr har Socialdemokraternas ställningstagande öppnat för möjligheter att i vissa fall bromsa möjligheten att få vård någon annanstans. Nu finns risken att för vissa som har svårt att göra sin röst hörd kommer plånboken att spela en roll även i fortsättningen.

I EU finns nu patientrörlighet. Sjuka kan ta sig förbi köer genom att söka vård i andra länder om de inte kan få den i Sverige. Trots att Socialdemokraterna gjort vad de kunnat för att sätt stopp för de sjuka.

Christofer Fjellner (M)

ledamot av Europaparlamentets miljö- och hälsoutskott

Debattartikeln publicerades i Helsingborgs dagblad  och Landskrona Posten den 4/2 – 2011.

Idag röstade Europaparlamentet om ansvarsfrihet för unionens olika institutioner beträffande budgeten för år 2008. Till parlamentets ansvarsfrihetsrapport hade jag fått med ett tillägg som kraftigt kritiserar parlamentets journalistpris. För ja, med start 2008 har parlamentet delat ut pengar och priser till journalister som bland annat ”främjat information om europeiska institutioner och politik”. Att lagstiftare belönar sina egna granskare är både bisarrt och bakvänt på flera plan.

Vill man ha fogliga och skötsamma journalister som gärna får en medalj runt halsen är det givetvis ypperligt med ett pris. Vill man däremot ha oberoende granskare som utnyttjar sin grundlagsfästa yttrandefrihet utan lockgodis från politiker och makthavare så är det givetvis förkastligt. Dessutom är ju risken stor att den journalist som tar emot priset kommer att ses som en maktens stövelslickare – med kraftigt minskad trovärdighet som följd. Ingen vinner något på sådana här märkligheter. Därför är det glädjande att Europaparlamentet idag – om än med mycket liten marginal – valde att gå på min linje som ger en känga åt priset. Det är ett litet, men viktigt, steg mot att bli av med detta demokratiska otyg till pris!

UPPDATERING:

Såhär dagen efter omröstningen är det tråkigt att konstatera att bland andra Eva-Britt Svensson (v) inte stödde ändringsförslaget. Hon ser alltså inga problem med att en politisk församling delar ut pengar till journalister. Detta är bara att beklaga, då frågan om journalistpriset borde gå bortom traditionella vänster-höger-linjer. Det är en fråga om fundamentala principer för yttrandefrihet och om gränserna för det offentligas maktutövande. Men tyvärr blir man ju inte längre särskilt förvånad över att vänstern rycker med axlarna åt sådana principer när det presenteras en möjlighet att sätta sprätt på lite skattepengar…

Christofer Fjellner blev av den spanska tidningen El Mundo utsedd till att vara bland de 10 snyggaste Europaparlamenterikerna.

Christofer Fjellner skriver i Aftonbladet tillsammans med sina kollegor i Europaparlamentet om överfiskningen av torsk i Östersjön. 

”Vi svenska Europaparlamentariker vill med eftertryck upp­mana regeringen, som redan varit ­aktiv för att förbättra situationen för fisken i Östersjön – att nu ta chansen att utse Östersjöns fiskeri­förvaltning till ett brådskande pilot­projekt inom ramen för Öster­sjöstrategin.”

Äntligen åter! Ja, så känns det faktiskt denna dag, som känns som den första på den nya mandatperioden. Visst, egentligen har vi redan jobbat någon månad. Parlamentet återsamlades ju redan någon vecka efter valet. Men då var det mest formalia, personer och positioner som stod i fokus. Med andra ord allt det tråkiga i politiken med andra ord.  

Anlände till Bryssel imorse med fakiren 06:50 från Bromma flygplats. Och nu är stämningen en helt annan. Nu är det ordförandeskapet och dess prioriteringar som står i fokus. Denna vecka har vi utfrågningar med en hel drös svenska ministrar. Jag har hittills varit på miljöutskottets utfrågning av Andreas Carlgren och sitter just nu och lyssnar på utskottet för internationell handels utfrågning av Ewa Björling. Båda har skött sig bra och man märker på utskottets frågor att förväntningarna på det svenska ordförandeskapet är högt ställda. Inom kort ska jag dock smita och gå lyssna på miljöutskottets utfrågning av Eskil Erlandsson. Tror det blir en hel del fiskefrågor i den utfrågningen som jag gärna tar del av.

Annars har denna, den första arbetsdagen, för min del präglats mkt av läkemedelspaketet. Jag är ju rapportör för den del av paketet som handlar om vilken information allmänheten ska kunna ta del av kring receptbelagda läkemedel. Det är den mest kontroversiella delen och motståndet i ministerrådet verkar vara kompakt. Dagens situation är dock helt oacceptabel. I vissa länder är ju europeiska medborgare rent omyndigförklarade och kan praktiskttaget inte söka någon information om läkemedel över huvud taget. Den enda information de får är genom sina doktorer, och då ska vi komma ihåg att genomsnittstiden en europeisk patient har med en förskrivande läkare innan vederbörande får ett recept endast är runt 5 minuter. Faktum är att vi har större rätt till information om de läkemedel vi ger våra husdjur än de vi själva tar.

Detta är en fråga jag lär ägna stora delar av hösten och våren. Idag hade vi bland annat ett åsiktsutbyte med kommissionens vice ordförande Günter Verheugen, ansvarig för frågan. Vi var båda upprörda över hur frågan behandlas i ministerrådet. Där har man behandlat den i sådan långbänk att det snarast ser ut som att de vill begrava frågan. Jag vet ju att den svenska regeringen länge stöttat förslaget men som ordförandeland i EU måste Sverige bära sin del av ansvaret för att rådet inte tagit sitt ansvar. Imorgon kommer Göran Hägglund hit för att presentera ordförnadeskapets prioriteringar på hans område och då ska jag passa på att Överhuvudtaget förefaller agerandet av ministerrådet så fegt att man nästan får en känsla av att de inte vill ha välinformerade och engagerade patienter. Att de tycker det är bekvämare med okunniga och oengagerade patienter. För kunskap är makt och kunniga patienter ställer krav. Krav som medlemsstaterna tror riskerar bli dyra. Men jag är övertygad om att sambandet är precis tvärt om! En brittisk studie visar att 5% av alla patienter på brittiska sjukhus är där pågrund av sina medicin. Än mer intressant är att 50% av dessa fall hade kunnat undvikas om bara de hade haft bättre kunskap om hur deras mediciner fungerar och hur man ska ta dem.

Så här ”första dagen” på den nya mandatperioden vill jag även passa  på att hälsa till er vars förtroende burit mig hela vägen tillbaka till europaparlamentet. En dag som denna känner jag mig känner särskilt hedrad och tänker på det ansvar ni givit mig. Men tro mig, det gör jag inte bara idag, det gör jag  varje dag!