I fokus - Kategoriarkiv

I miljöutskottet i Europaparlamentet röstade vi idag om en ny förordning för att bekämpa handel med illegalt timmer. Jag har i denna fråga haft förtroendet att vara vår partigrupp EPP:s föredragande i frågan. Tyvärr har jag tvingats ägna det mesta av mitt arbete till att försöka skademinimera och stoppa mer eller mindre galna förslag från mina kollegor. Förslag som allvarligt skulle hota användningen av trä som råvara och därmed svensk skogsindustri.

Illegalt timmer är ett stort problem. Det leder till allt från avskogning till orättvisa konkurrensförhållanden och ökade utsläpp av koldioxid. Vikten av att stävja det illegala timret är nog lika djupt rotad i alla politiska grupper i Europaparlamentet. Skillnaden mellan grupperna är dock med hur mycket reglering och byråkrati man vill associera handel med en så viktig produkt som trä. I parlamentets första läsning av ärendet i fjol fick dock rapportören, den brittiska gröna ledamoten Caroline Lucas, brett stöd i parlamentet för en väldigt omfattande ny reglering. Vår partigrupp EPP valde därför att lägga ned sina röster i slutomröstningen samtidigt som jag och moderaterna valde att rösta mot. Att behäfta en förnyelsebar råvara, så som trä, med mer byråkrati och reglering än till exempel olja gynnar varken miljön eller Sverige.

Nu inför parlamentets andra läsning av regleringen presenterade Lucas samtliga av sina förslag från första läsningen och risken att resultatet skulle bli lika dåligt som förra gången har varit mycket stor. För svensk del var den största faran antagligen att allt som innehåller träfibrer skulle klassas som illegalt om det producerats i ett land som inte skrivit under FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter. Sverige, som inte ratificerat denna konvention, skulle alltså riskera att bli ett land vars timmer, papper och andra träfiberprodukter skulle klassas som illegala. För svensk del skulle detta givetvis innebära en katastrof. Andra förslag som ställt till massor med problem är krav på ursprungsmärkning och spårbarhet av allt som innehåller träfiber tillbaka genom hela hanteringskedjan. Det skulle ha inneburit att allt från returpapper till böcker skulle kunna spåras till en specifik arvverkningsplats. Om detta alls skulle vara möjligt skulle det skapa en orimligt stor administrativ kostnad för företagen som hanterar trä. Särskilt då företag ska tvingas garantera lagligheten i varje enskild fiber för att undvika straffrättsligt ansvar. Jag ska erkänna att jag har svårt att se hur allt ifrån tillverkare av spånskivor till bokhandlare som Adlibris överhuvudtaget ska kunna verka i Europa med sådana regler.

Nu inför dagens utskottsvoteringen miljöutskott har jag arbetat fram en kompromiss mellan de stora grupperna i parlamentet. Kompromissen har minskat de skadliga verkningarna för europeiskt skogsbruk utan att öka risken för att det skall komma in illegalt avverkat timmer på den europeiska marknaden. Definitionen av vad som är lagligt timmer är i dessa förslag nu mycket mer rimlig (och hänvisar inte längre till att från arbetsförhållanden vid avverkningsplatser till ursprungsbefolkningars rättigheter) och återvunna trä- och pappersprodukter är nu undantagna från lagstiftningen. Mycket av det som gjorde kompromissen möjlig var att EPP i första läsningen la ner rösterna och därför kunde ställa stora krav på rapportören, som vill ha bred majoritet i Europaparlamentet. Inte minst för svensk del har detta medfört att de problem som regleringen medför minskar avsevärt. Tillsammans med den liberala gruppen här i parlamentet lyckades jag även nå en överenskommelse om att stoppa förslaget om obligatorisk ursprungsmärkning av alla träfiber.

En av de faktorer som komplicerat det hela är att de som velat reglera är länder som inte har eget större skogsbruk. Lite tillspetsat kan man säga att de länder som för tusen år sedan högg ner sin skog nu ska förklara för de länder som har den kvar hur skogsbruk ska bedrivas. Sverige, Finland och andra skogsländer har i dag en stor kunskap och förståelse för skogsbruk som skiljer sig från den situation som finns i exempelvis Holland och Storbritannien.

Jag är positivt överraskad av hur långt vi kommit med kompromissen. Med tanke på rapportörens och de andra partigruppernas extrema krav har det länge sett mörkt ut för den position regeringen och de flesta svenska europaparlamentariker delat med mig, och därmed för den europeiska skogsindustrin. I kompromissen har vi undanröjt de värsta farorna med det ursprungliga förslaget. Det finns ett antal problem kvar i förslaget. Delar av dem hoppas jag kunna stoppa i samband med plenumomröstningen i juni, annat får vi försöka hindra i förhandlingarna med ministerrådet. Efter att arbetat med denna fråga i snart två år känner jag dock en övergripande oro. Trycket i Europaparlamentet och i övriga Europeiska institutioner för att börja bygga upp en ny och byråkratisk europeisk skogspolitik ökar. Vägen till helvetet är som bekant kantad av goda föresatser, och om vi har otur kan dagens ärende vara första steget på den vägen.

Idag ska vi rösta i utskottet om trombin – ett enzym kanske mer känt såsom köttklister. Trombin används idag i flera europeiska länder som bindemedel. Min hållning i frågan är att det är nödvändigt med tydlig märkning för att konsumenten själv ska kunna välja eller välja bort produkter som innehåller trombin. Åsa Westlund (s), som är ansvarig för frågan i Europaparlamentet, vill förbjuda ämnet. Tyvärr har den här frågan kommit att handla alldeles för mycket om att köttklister låter äckligt, och mindre om vad det faktiskt rör sig om.

Trombin finns naturligt i blodet på alla djur. Det är ett naturligt enzym, och egentligen mer naturligt än att använda ägg för att få pannbiffen att hålla ihop. När vi köper färdiggjorda patéer och pastejer vet vi sällan vilket bindemedel som använts. Alla produkter som innehåller trombin skall dock märkas, vilket innebär bättre konsumentupplysning än vad som gäller för i princip alla andra tillsatser. För allergiker och för personer som av religiösa skäl inte äter exempelvis fläskprodukter är märkning också viktigt.

European Food Safety Agency, våra vetenskapliga experter, har konstaterat att det inte finns några säkerhetsrisker med trombin. Westlund menar dock att hygienen försämras då köttstycken plockas från olika delar och sätts ihop. Då kan man undra om inte hamburgare, som kan innehålla kött från tiotals kor, borde förbjudas? Eller vanlig korv, som förutom att innehålla köttdelar också processats och sammanfogats med mer eller mindre onaturliga tillsatser? Olika livsmedel kräver olika hygienrutiner, och det är upp till branschen att efterfölja dessa.

Som politiker ser jag det som min uppgift att skapa villkor för konsumenter att fatta sina egna beslut i butiken. Med tydlig märkning möjliggörs detta, och det blir upp till var och en att ta ställning. Min uppgift är inte att säga åt folk vad de ska äta, eller att förbjuda något bara för att det är nytt eller låter äckligt. Särskilt inte då det som trombin är naturligt, säkert och kommer att vara tydligt märkt.

Om blodpudding hade lanserats idag så skulle antagligen Socialdemokraterna vilja förbjuda det. Man får åtminstone anta det, då blodpudding låter äckligt och dessutom hålls samman och stelnar av det trombin som finns naturligt i det grisblod som används.

Jag och moderaterna har presenterat en rapport med sex förslag på hur de tunga ttransporterna kan bli miljövänligare. Rapporten har tagits fram med hjälp ifrån Göteborgs duktiga riksdagsledamot Lars Hjälmered.

1. Långa lastbilar
Nordiska 24 meter långa 60-tons lastbilar ska tillåtas i hela unionen. De kan köra 30 % mer gods än de lastbilar som idag är standard inom EU. Det innebär att antalet lastbilar på vägarna kan minskas med uppemot en tredjedel. Även för de långa lastbilarna ska lagstiftningen utformas så att den även tillåter aerodynamiska lösningar som minskar bränsleförbrukningen.

2. Nya fordon ska kunna drivas på alternativa bränslen från 2012
Tillverkare ska erbjuda fordon som ska vara möjliga att köra på förnyelsebara bränslen – t.ex. biogas eller biodiesel baserat på vegetabiliska oljor – år 2015.

3. Bättre upplysning om fordonets utsläpp och förbrukning från år 2012
Nya lastbilar ska vara försedda med system för mätning och uppföljning av bränsleförbrukning år 2015. Eftersom lastbilar skiljer sig mycket åt beroende på hur kunden utrustar den ska de ha en individuell deklaration av bränsleförbrukningen från och med samma år.

4. Gemensamma spelregler för EU, USA och Japan
Euro5 är de utsläppsstandarder som för tillfället gäller i EU. Euro6 är antaget och kommer träda i kraft. Redan Euro6 har stora likheter med den amerikanska EPA10-lagstiftningen. Målet i samband med Euro7 bör därför vara gemensamma regler för EU, USA, Japan och om möjligt Kina. EU ska ligga längst fram när det gäller en ambitiös lagstiftning, och målet bör vara att Euro7 antas globalt. Grundläggande för detta är därför att EU-kommissionen snarast presenterar en metod för att mäta utsläpp av CO2 från tunga fordon, så att värden för högsta tillåtna utsläpp kan slås fast.

5. Viktigaste utmaning är CO2
I och med de olika euro-klasserna och den europeiska utsläppslagstiftningen har partikelutsläppen minskat markant. Även fortsättningsvis ska stränga partikelkrav föreligga och dessa ska ständigt ligga i framkant. Den stora utmaningen framöver är att även uppnå en stor minskning av CO2-utsläppen och fokus bör i kommande lagstiftning  - enligt punkt 4  - ligga på det.

6. Mer ecoinnovation
Drivlinan skall vara utrustad med system för tillvaratagande av bromsenergi som kan utnyttjas vid framdrift år 2015. Från 2012 ska nya lastbilar ha växlingsindikator, övervakkning av däcktryck samt luftriktare.

Jag har för moderaterna tagit fram en rapport om hur kontrollen över EU:s budget kan öka. Att öka kontrollen av EU:s pengar har också varit något som flera efterfrågat i mitt vallöftesforum och rapporten har delvis tagits fram som ettt resultat av det. I rapporten föreslår vi moderater tio åtgärder som vi kommer verka för i syftet att stärka kontrollen av EU:s budget:

Idag är det 5 dagar kvar till valet och sista växeln behöver läggas i. Förra valet fick jag 13 505 kryss – denna gång hoppas jag 50 000 personer vill kryssa mig. Men då behöver jag din hjälp!

Så här kan du hjälpa mig:

1. Printa flygbladet och dela ut till dina vänner, bekanta och grannar.

Flygblad Fjellner

2. Skriv till dina kompisar via facebook, sms eller mail och påminn dem om att gå och rösta (gärna på mig såklart ).

3. Klä dig i min häftiga t-shirt, coola keps eller snygga knapp (har du ingen kontakta sara.bengtsson@moderat.se).

4. Samla 10 av dina vänner som du tror röstar moderat men kanske inte orkar rösta utan extra hjälp och bjud dempå brunch så kan ni sen gå och rösta tillsammans!

Tillsammans gör vi Europa och världen friare!