Under våren ska EU och Japan mötas för ett toppmöte som främst ska handla om de framtida handelsrelationerna. Japan har länge visat intresse för ett frihandelsavtal, men motståndet i Bryssel har hittills varit för stort.
Argumentet har varit att Japan måste avskaffa ett antal handelshinder innan man inleder förhandlingar. Japan har därför nu fått en lista på 27 olika handelshinder som EU-kommissionen menar måste åtgärdas innan man kan gå vidare.
I Japan är det inte klassiska handelshinder i form av tullar som är problemet, utan så kallade icke-tariffära handelshinder såsom trans – parens, regler för offentlig upphandling och standarder. Förvisso har man rätt i att det finns en snårskog av regler som gör livet svårt för europeiska företag och investerare i Japan, eftersom dessa är mycket svårare att komma till rätta med än tullar. Men var vore det mer lämpligt att ta itu med dessa om inte inom ramen för ett frihandelsavtal? Japan är världens tredje största ekonomi och ett frihandelsavtal vore av stor ekonomisk betydelse, både för Japan och EU.
Som vanligt finns det vissa sektorer och medlemsländer som slår bak – ut. Precis som när EU nyligen beslöt om ett frihandelsavtal med Sydkorea, verkar det vara bilindustrin som blir den största motståndaren till ett frihandelsavtal med Japan. Den tyska bilindustrin har redan börjat motarbeta ett avtal, trots att nästan alla andra delar av industrin skulle gynnas av att ett avtal kom till stånd.
Det finns också ett annat, mycket viktigt skäl för ett möjligt frihandelsavtal med Japan. Det förödande jordskalvet och den efterföljande tsunamin i Japan kommer att innebära enorma ekonomiska förluster för landet. Enligt Världsbanken kan kata – strofen komma att kosta Japans ekonomi upp till 1 475 miljarder kronor. Det är otroligt mycket pengar, även för världens tredje största ekonomi.
De mänskliga förlusterna är än värre, över 10 000 personer har hittills hittats döda, 17 443 personer saknas och hundratusentals har blivit hemlösa. Det kommer att krävas kraftiga insatser för att bygga upp det som har gått förlorat. Som vi vet är ökad frihandel det enskilt bästa sättet för länder att bygga upp sina ekonomier, och EU har som tradition att använda handel för att hjälpa länder att utvecklas och resa sig efter svåra prövningar.
Så varför inte ge Japan den bästa stödinsatsen av alla och inleda för – handlingar om ett verkligt frihandelsavtal? Det är vad jag hoppas blir resultatet av det kommande toppmötet, allt annat vore att svika det japanska folket i denna svåra stund.
Du kan även läsa artikeln här.