Idag skriver jag på sidan 4 i Expressen.

Jämförelsen är högst träffande. Grekland spelar tyvärr inte bara en huvudroll i budgetdramat, utan också i historien om antibiotikaresistens. ”

Skriver idag på Aftonbladet debatt.

Skrev om det tidigare i veckan, du kan läsa det här.

Jag kommenterar lite kort frågan om censur och betalningsblockeringar här.

Är även citerad i Di.

Vill du veta mer kan du läsa mitt tidigare inlägg om Europaparlamentets nya spelpolitik här.

Men nu berättar Europaportalen att jag äntligen lyckats! Det pris sosm delades ut idag blir det sista. En liten, men ändå en seger. Och för en princip.

http://www.europaportalen.se/2011/10/kritiserat-eu-journalistpris-skrotas

Dessutom skrev jag i Sydsvenskan om att Danmark motverkar integration och handel. Kort sagt en riktigt bra helg!

Ingen kan ha undgått hur förtryck-arregimer en efter en fått duka under i vad som har kommit att kallas den arabiska våren. Det är en vår av frihetliga vindar som sveper fram i bland annat Egypten, Tunisien, Libyen och Syrien. Efter årtionden av socialism har folket fått nog och samlat sig för att kräva fri- och rättigheter. Frihandeln bidrog till den arabiska våren. Nu är det vår uppgift att stå bakom dessa frihetskämpar och utvidga vår handel med Nordafrika.

Strax innan jul blev den 26-årige tunisiern Mohammed Bouazizi fråntagen sin vagn med grönsaker av tunisisk polis. Grönsakerna var den ingenjörsutbildade Bouazizis sista hopp om försörjning till sin familj. I ren desperation beslutade han att tända eld på sig själv framför en myndighetsbyggnad, vilket kom att bli startskottet på vad som sedan kallats den arabiska våren. Mohammed var nämligen inte ensam om att vara högutbildad och arbetslös i Tunisien. Många landsmän delade hans hopplöshet och efter hans handling fattade man mod och beslöt sig för att förändra sin livssituation.

Det är ingen slump att den arabiska våren startade i Tunisien, det enda landet söder om Medelhavet med frihandelsavtal för industriprodukter. Det frihandelsavtal EU haft med Tunisien har resulterat i att kommunikationskanaler öppnats, vikten av utbildning belysts och att informationshierarkier har brutits. För liksom sociala internetmedier som Facebook, twitter och you-tube – som varit centrala i denna folkets revolt, leder även handel människor och länder i mellan till att murar rivs, att band knyts och att nätverk skapas. De välutbildade tunisierna såg att gräset var grönare på andra sidan Medelhavet, man hade tröttnat på den arabiska socialismen.

Utvidga söderut

Frihandelsavtalet gällande industriprodukter med Tunisien var en bra början. Nu bör EU utvidga sin frihandelszon söderut liksom man redan gjort österut och inse hur illa de jordbrukssubventioner man tillämpar slår mot Nordafrikas länder – med exportsvårighet- er och prisdumpade restprodukter från Europa på den inhemska marknaden som resultat. För begränsningar i frihandeln slår alltid hårdast mot import- och exportberoende u-länder. Den hand som skapat välstånd här får inte samtidigt säga stopp och nej till fattiga länder utanför EU som vill bygga samma välstånd som vi har. Öppnade gränser med fri rörlighet vad gäller människor, produkter, kapital och tjänster måste sedan implementeras.

Länderna i Nordafrika har en lång väg att vandra och riktiga demokratier måste växa inifrån. Men vad vi vet är att välstånd byggs av människor som är fria att handla. Därför är det är nu hög tid för oss, vänner av frihandel, att göra våra röster hörda och börja handla med Nordafrika. Frihandel runt Medelhavet är något som på sikt kommer att gynna alla.