Typ - Kategoriarkiv

Nedanstående anförande höll jag i debatt om lagstiftningen om nya livsmedel i Europaparlamentet igår kväll.

Herr talman!

Det vi jag har på bordet är inte samma sak som det mina föräldrar hade när de var unga. Och det mina föräldrar har på bordet är inte samma sak som mina far- och morföräldrar är uppväxta med. Det ska vi i grunden vara glada för. Inte bara för att utbudet blivit rikare utan framför allt för att det varit en förutsättning för att kunna föda en hel planet.

Det vi röstar om imorgon är hur konstigt det än låter vad som ska stå på mina barn och barnbarns matbord. Vi ska inte förbjuda eller försvåra för nya livsmedel. Vi ska garantera att de är säkra!

För att göra det vill påminna om de tre grundläggande principerna vi måste ta fasta på i omröstningen imorgon.

Ett: Lagstiftningen måste ta fasta på vetenskapen. De beslut vi fattar måste ha grund i relevant forskning, i objektiv, väl genomförd vetenskap. Det är inte en fråga om personlig smak, religiösa övertygelser eller särintressen. För att klara framtidens utmaningar ska vi slå vakt om vetenskap och innovationen, inte hindra och förbjuda den.

Två: Med vetenskapen som grund ska vi slå vakt om säkerheten i nya livsmedel. Kompromissar vi med säkerheten kommer människor vända det nya ryggen. Europas medborgare ska själva välja vad de vill och inte vill äta, men oavsett vad de väljer har de rätt att kräva att det som finns på deras matbord är tyggt.

Tre: Men livsmedelssäkerhet får aldrig användas som ett svepskäl för nya handelshinder. Protektionism står i direkt konflikt med den innovation och utveckling vi behöver. Jag ber därför kammarens ledamöter att noga fundera igenom hur de ska rösta och säga nej till alla protektionistiska idéer som nu finns i förslaget.

Samanfattningsvis. Jag vill se innovation, utveckling och nya produkter, men vi vill samtidigt ha säkra produkter, trygga konsumenter och, helt enkelt, bra mat. Vi ska inte förbjuda eller försvåra för nya livsmedel. Vi ska garantera att de är säkra!

DI skriver om frågan gällande förbud av handel med träprodukter från illegalt avverkad skog. Christofer Fjellner varnade för att lagstiftningen kommer att medföra krångel och stora kostnader för svensk skogsindustri och svenska företag. Vidare kommer lagstiftningen att premiera användning av plast över trä, sade Christofer Fjellner. Läs artikeln här.

Kvällsposten frågar Christofer Fjellner om vad han har gjort för att driva frågan om ett eventuellt frigivande av Dawit Isaak.

– Jag tänker på tre saker: Dels har jag hjälpt till att skriva brev och upprop till EU:s bistånds- och utrikeskommissionärer. Sedan har vi också skrivit brev och upprop till den eritreanska ambassaden i Bryssel. Sist men inte minst har vi röstat och tagit fram ett antal uttalanden där hela EU-parlamentet fördömer det som sker.

Christofer ställde följande frågor till kommissionen om ett förslag om ändring av den nederländska lagen om öppettider:

I förslaget om ändring av den nederländska lagen om öppettider anges att det är förbjudet att hålla butiker öppna för allmänheten på söndagar och att kommunstyrelsen får besluta om undantag från detta förbud om det är till gagn för ”viktig turism av stor betydelse som berör samhället i fråga eller del av samhället, om målet för denna specifika turism till större delen eller fullständigt faller utanför den affärsverksamhet för vilken undantaget görs”. Villkoret ”viktig turism av stor betydelse som berör samhället i fråga eller del av samhället” har inte definierats i förslaget.

Mot denna bakgrund undrar jag följande:

1. Anser kommissionen att fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och/eller fri rörlighet för tjänster förhindrar nationella åtgärder som reglerar detaljhandelns öppettider på ett sätt som innebär ett allmänt förbud för söndagshandel för all detaljhandel i landet, om ett sådant allmänt förbud kan göra att utövandet av etableringsfriheten eller den fria rörligheten för tjänster blir mindre attraktivt för EU-medborgare och/eller entreprenörer från andra medlemsländer?

1. Anser kommissionen att bestämmelserna om etableringsfrihet och/eller fri rörlighet för tjänster förhindrar en nationell åtgärd som förbjuder söndagshandel och ger möjlighet till undantag från den obligatoriska söndagsstängningen, om en sådan åtgärd inte innehåller objektiva och i förväg preciserade kriterier som måste uppfyllas för att ett sådant undantag ska göras?

1. Anser kommissionen att bestämmelserna om etableringsfrihet och/eller fri rörlighet för tjänster förhindrar Nederländerna att som nationell myndighet begränsa etableringsfriheten eller den fria rörligheten för tjänster genom att utfärda ett allmänt förbud mot söndagshandel och rättfärdiga detta genom att hänvisa till allmänintresset (såsom att värna om söndagsvilan, anställdas intressen, livskvalitet, säkerhet och allmän ordning), när man samtidigt ger en möjlighet att erhålla undantag från förbudet mot söndagshandel med hänvisning till turism och då de nämnda allmänintressena uppenbarligen inte behöver skyddas i de samhällen som drar till sig turism?

Kommissionen svarade:

Som svar på ledamotens fråga vill kommissionen påminna om att så länge det inte finns några harmoniserade bestämmelser är det medlemsstaterna som är behöriga att reglera öppettider för butiker. Medlemsstaterna måste dock följa EU-lagstiftningen, särskilt i fråga om etableringsrätten och den fria rörligheten för tjänster (artiklarna 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

Enligt direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, som skulle ha införlivats senast den 28 december 2009, ska tillståndsförfaranden (dvs. undantag från kravet på söndagsstängt) grundas på kriterier som hindrar de behöriga myndigheterna från att göra en godtycklig bedömning (se artiklarna 10–13 i tjänstedirektivet). Enligt direktivet krävs också att villkoren för att bevilja tillstånd är klara och entydiga, objektiva, öppna för insyn, tillgängliga samt offentliggjorda i förväg. Det måste garanteras att alla aktörer behandlas rättvist och opartiskt, och att tillståndsförfarandet är begripligt för alla potentiella sökande, som på förhand bör kunna känna till alla nödvändiga led i förfarandet.

Frågan om butikers öppettider runt om i medlemsstaterna har dessutom tagits upp av berörda parter vid de samråd som genomfördes i samband med övervakningen av detaljhandelsmarknaden. På grundval av samråden har kommissionen identifierat möjliga brister inom detaljhandeln, framför allt inskränkningar (t.ex. de som parlamentsledamoten tar upp), som kan komma att behöva rättas till för att den fulla potentialen ska utvecklas i sektorn. Man håller för närvarande på att överväga vilka åtgärder som härnäst bör vidtas i denna fråga.

I en debattartikel 12/6 skriver Christofer Fjellner att i och med att Lissabonfördraget trädde i kraft under slutet av 2009 har Europaparlamentet fått medbeslutanderätt i handelsfrågor. Ett exempel på en fråga Europaparlamentet nu ska vara med att besluta om är handelsavtalet mellan EU och Sydkorea.

Fjellner skriver att detta avtal kommer att vara ett test för EU:s trovärdighet som förhandlingspartner och Europaparlamentet som en ny och seriös handelspolitisk beslutsfattare. Sydkorea är en av världens största ekonomier och präglas av stark tillväxt. Som europaparlamentariker utsätts Christofer Fjellner för intensiva påtryckningar för att säga nej till avtalet med Sydkorea, framför allt från representanter för europeiska småbilstillverkare. Fjellner skriver att många tyvärr glömmer att nästan alla delar av industrin gynnas av detta avtal. Men tyvärr så är det motståndarna som hörs mest samtidigt som majoriteten som skulle gynnas av avtalet är tysta.