Christofer Fjellner

EU:s läkemedelsmyndighet till Sverige med Brexit

I slutet av mars väntas Theresa May aktivera artikel 50 som startar Storbritanniens utträde ur EU. Förhandlingarna om landets framtida relation till EU kretsar inte enbart kring regler för handel och bestämmelser för den som vill jobba eller studera i Storbritannien. Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA är idag placerad i London. Men med Brexit runt hörnet kommer myndigheten med stor sannolikhet att behöva flytta till ett annat medlemsland.

EMA är en stor myndighet med nästan 1000 anställda, som besitter bred och djup kompetens. Tillsammans med de nationella läkemedelsmyndigheterna ansvarar EMA för godkännande av läkemedel i EU. Därför är det inte konstigt att det redan är huggsexa om myndigheten mellan medlemsstaterna.

Sverige anmälde tidigt intresse att få EMA till Sverige och regeringen har upprättat ett sekretariat som arbetar med frågan. Det är bra att vi försöker lägga vantarna på EMA. Vi har en stolt tradition inom forskning och utveckling av läkemedel och vårt eget läkemedelsverk anlitas ofta av EMA.

EU-kommissionen har tagit fram kriterier som måste uppfyllas för landet som tar över EMA efter Brexit. Fastän politiska avväganden kommer att påverka vilket land som i slutändan får myndigheten blir kommissionens kriterier vägledande. De slutgiltiga kriterierna har inte släppts än, men att döma av utkasten som cirkulerar handlar det dels om att säkerställa att EMA kan drivas från dag ett och fortsätta den ständiga övervakningen och tillsynen av läkemedel, och dels om krav på tillgänglighet av olika slag i värdlandet.

Många av EU-kommissionens kriterier lever Sverige utan tvekan upp till. Bland annat de som berör övervakning och tillsyn och kravet på ett pålitligt IT-system. Men det finns andra kriterier som Sverige har betydligt svårare att leva upp till. EU-kommissionen väntas ställa krav både på en välfungerande bostadsmarknad som snabbt kan erbjuda bra boende till alla anställda och deras familjemedlemmar och tillgång till bra skolor för de anställdas barn. Det är de delarna av kriterierna som jag tror kommer att innebära problem för Sverige och där regeringen under flera år varit alltför passiv.

Om Sverige skulle få EMA kommer den att förläggas till det läkemedelskluster som finns i Stockholms- och Uppsalaregionen. Hur bostadsmarknaden fungerar där är ingen hemlighet. Det kommer att bli minst sagt svårt att snabbt få fram bostäder åt omkring 1000 familjer. Lika svårt kommer det att bli att ordna skolplatser på bra internationella skolor åt de anställdas barn.

Problematiken börjar kännas igen vid det här laget. Det är mindre än ett år sedan Spotifys grundare i ett öppet brev berättade om hur den bristande tillgången på bostäder och utbildningssystemets utformning stoppar företaget från att anställa tusentals personer i Sverige. Om inget görs kommer företaget att istället anställa utomlands.

EMA och Spotify skiljer sig åt på många sätt, men båda är framstående aktörer, som erbjuder  prestigefyllda och högkvalificerade arbetstillfällen inom sina respektive områden. Att båda efterfrågar likartade förutsättningar visar vikten av en välfungerade bostadsmarknad och ett bra utbildningssystem för att kunna attrahera spjutspetskompetens till Sverige.

De här utmaningarna är inte nya och det vore oärligt att enbart skylla situationen på den nuvarande regeringen. Däremot visar EMA-kriterierna återigen vikten av att Sverige tar itu med dem en gång för alla. Den här gången handlar det om EMA. Nästa gång kommer det att gälla någon annan myndighet eller något annat företag, som överväger att expandera eller etablera sig i Sverige.

0 kommentarer

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *