Christofer Fjellner

Feltänk om länkskatt i upphovsrätten

Arbetet med reformen av upphovsrättslagstiftningen fortsätter i Bryssel. Upphovsrätten är en grundpelare för innovation och ekonomisk utveckling, men det är viktigt att ansvaret för skyddet av upphovsrätten är balanserat. Målet med den nya upphovsrättsreformen är att utöka skyddet för upphovsrätten i digitala miljöer. Det är bra. Har du en upphovsrätt ska den skyddas såväl i tryck som på nätet.

EU-kommissionens förslag riktar främst in sig på särskilt en typ av upphovsrätter nämligen presspublikationer. Tidningsbranschen varit under hårt tryck de senaste åren för att vända blödande affärsmodeller till en inkomstkälla. Kommissionen har inte varit blind för detta. När man läser reformförslaget är det uppenbart att branschen lobbat hårt för att få till en förändring. Och många delar av förslaget är bra. Upphovsrätten behöver harmoniseras och den snabba tekniska utvecklingen förändrar det sätt på vilket nya verk skapas, distribueras och används. Det är också viktigt att skapa rättlig förutsägbarhet vid digital och gränsöverskridande användning av verk och att skapa en välfungerande marknad för upphovsrätt i Europa.

Men det finns en elefant i rummet. Den kanske mest kontroversiella delen i kommissionens förslag är det som allmänt kallas för “länkskatten” som handlar om ett utökat ansvar för mellanhänder som förmedlar upphovsrättsskyddat material, såsom tidningsartiklar. Dessa “mellanhänder”, dvs sökmotorer som Google men även många bloggare, lägger in korta fraser eller delar från den upphovsrättsskyddade artikeln när de länkar till den för att användare ska kunna förstå vad den innehåller. Man lägger även utökat ansvar på dessa aktörer att scanna så att man inte länkar till upphovsrättsskyddat material som plagierats. Detta skulle framförallt skada mindre aktörer.

Det är viktigt att man kan få betalt för det arbete man lagt ned men det här är fel väg att gå för att förbättra möjligheterna för kulturbranschen och rättighetsinnehavare att säkra sin inkomst. Jag har svårt att se det som någonting annat än ett försök av EU-kommissionen att skifta inkomster från amerikanska sökmotorer och andra nätbolag till europeiska kulturproducenter. Det är fel väg att gå. Man bör istället se sökmotorer och andra förmedlare av länkar till information som en del i näringskedjan. Google och andra plattformar genererar mängder med trafik till de platser och material de länkar till. Det är positivt för rättighetsinnehavaren, som då får fler läsare/tittare. Därför är det fel att lägga hinder för detta och lägga mer administrativt arbete såväl som kostnader på de som länkar till upphovsrättsskyddat material. Inkomsten som rättighetsinnehavare får från upphovsrätter bör komma från annat håll och fokusera på när någon tar del av hela materialet, inte bara en länk till det. Man löser inte tidningsbranschens problem genom att skapa en ny upphovsrätt och börja kräva att internetplattformar ska betala avgifter för att förmedla små delar av eller information om verket.

Vi måste fortsätta arbeta för att möjliggöra ett rimligt och rättssäkert skydd av upphovsrätten. Men politiker ska inte ha till uppgift att skapa nya inkomstmodeller för företag. Det är företagen och upphovsrättsinnehavarna själva som måste ansvara för detta. Den uppfattningen kommer att vara min grundläggande hållning i arbetet med reformen av upphovsrätten. Företag skapar hållbara affärsmodeller, inte politiker genom mer lagstiftning och byråkrati.

0 kommentarer

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *