Christofer Fjellner

Framsteg för skogen men storseger för det fossila

Som jag bloggade om igår röstade Europaparlamentets miljöutskott om att uppdatera EU-reglerna för förnybar energi (RED). Enda svenska ledamöterna på plats för omröstningen var jag och socialdemokraternas Jytte Guteland. Det var en mycket kaotisk omrötning med 700 sidor ändringsförslag, 100 sidor röstlista och det är uppenbart att många inte har hunnit sätta sig in i alla turer. Men det är väldigt mycket som står på spel, särskilt för Sverige. Låt mig här reda ut något om hur det gick i några av de för Sverige viktigaste frågorna. Lite förenklat skulle man kunna säga att det handlar om dessa tre frågor:

  • Hur vi kan använda skogen för att bekämpa klimatförändringarna
  • Vilka biodrivmedel som vi kan använda för att minska transportutsläppen
  • Hur mycket förnybar energi Sverige ska ha till 2030

Som jag skrev på bloggen igår trodde jag att vi skulle åka på pumpen rejält. Och det gjorde vi också, men bara till viss del. Under omröstningen blev det tydligt att det inte fanns en klar majoritet för varken den ena eller andra linjen. Men när det kommer till biodrivmedel var det klar slagsida åt vänster och därför skulle jag säga att det fossila blev den stora vinnaren igår.

Den stora striderna stod kring:

  • Hållbarhetskriterer för biomassa och biodrivmedel
  • Framtiden för konventionella biodrivmedel
  • Vad som får användas för att göra avancerade biodrivmedel
  • Mål för hur stor andel av energin som ska komma från förnybara källor i medlemsländerna

Först av allt var hållbarhetskriterierna för biomassa och biodrivmedel. Vi har kämpat emot att EU ska ha hållbarhetskriterier för biomassa då det bakvägen innebär att kan reglera hur vi i Sverige kan bruka vår skog. På detta område, särskilt när det kommer till den skogliga biomassan, måste man nog säga att vi kammade hem en seger. Det blev min grupp EPP:s lösning som fick stöd i omröstningen. Vi lyckades få bort de värsta klåfingrigheterna och planekonomiska kraven och stoppade kraven på avverkningstillstånd och handelsbegränsningar för länder som står utanför Parisavtalet. Det blev heller inget förbud mot att använda stamved för energi och ingen lagstadgad kaskadprincip, där politiker försöker reglera vilken del av biomassan som ska användas till vad. Vi fick däremot stöd för att man ska ha ett riskbaserat tillvägagångssätt för att avgöra om den skogliga biomassan är hållbar. Det hade jag nog inte trott när vi började förhandla skogspolitiken tidigare i år.

Den första förlusten kom däremot i reglerna för konventionella biodrivmedel, de grödebaserade som brukar kallas första generationen biobränslen. Med 37 röster mot 27 fattades det beslut om att grödebaserade drivmedel ska begränsas till sju procent och fasas ut helt till 2030. Vad betyder då det här? Jo, att många av dagens mest använda grödebaserade drivmedel som FAME, HVO och etanolen troligtvis inte får räknas mot klimatmålen. Det i sig är dåligt och kommer minska incitamenten att lämna de riktigt dåliga bränslet, det fossila. I Sverige har vi sagt att vi ska minska utsläppen från transporter med 70% till 2030, något som med detta beslut lär bli enormt mycket svårare och framför allt dyrare, om det överhuvudtaget är realistiskt.

En liten möjlighet att fortsätta dra nytta av dessa bränslen gavs genom att de kan klassas som så kallade “låg-ILUC-bränslen”. Tyvärr fick vänstern igenom en så strikt definition av av vad som ska ses som låg-ILUC-bränslen att det mesta av den HVO, FAME och etanol vi idag använder knappast passerar lagstiftningens nålsöga.

Som om det inte räckte med att försöka begränsa användandet av konventionella biodrivmedel gav sig majoriteten, med gröna gruppen och socialdemokraterna i spetsen, även på att försvåra för avancerade biobränslen, de som brukar kallas andra generationen och vi nu till exempel framgångsrikt börjat utvinna ur skogsråvara. Bland annat tallolja som PREEM framgångsrikt raffinerar till diesel i Göteborg vill man nu sätta stopp för. Även biobaserade hushållssopor stryks från listan av sådant man får göra avancerade drivmedel av, något som mycket väl kan få allvarliga konsekvenser för biogas som drivmedel till bilar och bussar. Detta trots att vi bara för två år sedan var överens om dessa skulle premieras. Miljöutskottet vill även ge EU-kommissionen rätt att ändra och löpande ta bort råvaror från listan över vad som får användas för att göra avancerade biodrivmedel.

För Sveriges del kommer en betydande del av den förnybara energin från skogen och borttagandet av talloljan riskerar att dra undan mattan för framtida investeringar på området. Miljörörelsen har i ohelig allians med amerikansk kemikalieindusti lobbat hårt för detta och fick tyvärr gehör. Sammantaget lär denna oförutsägbarhet effektivt sätta stopp för viljan att investera i de framtida drivmedel vi behöver, och oljeproducenterna kan även framöver skratta hela vägen till banken. Paradoxalt nog kräver miljöutskottet samtidigt att minst nio procent av energitillförseln från drivmedel i respektive medlemsland ska komma från avancerade biobränslen.

Den sista striden, som vi tyvärr förlorade även den, var ett förhöjt förnybarhetsmål till 2030. Vänstern fick igenom sitt krav på att öka detta mål från EU-kommissionen ursprungliga 27 procent till 35 procent. Och för Sveriges del var det allvarligaste att detta även ska översättas till bindande nationella mål. 35 procent kanske inte låter som särskilt mycket när Sverige idag har hela 54 procent förnybart (vilket är högst andel i hela EU). Men när EU-kommissionen för några år sedan beräknade vad ett förnybartmål på 35 procent skulle innebära för respektive land konstaterade man att det för Sveriges del skulle innebära ett beting på runt 65 procent. Att nu öka andelen ytterligare i Sverige kanske är nödvändigt men det är ökningarna på marginalen som kommer att bli de allra dyraste. Särskilt då vi helt sonika förväntas uppnå detta högre förnybartmål med färre medel. Det är bra att vara ambitiös när det kommer till att fasa ut det fossila. Men att som miljöutskottet kombinera det med att begränsa vad som ska accepteras som förnybart är inte särskilt klimatsmart. Sammantaget utgör detta ett reellt hot mot Sveriges nationella ambitioner om en fossiloberoende fordonsflottan till 2030 och noll nettoutsläpp till 2045.

Om jag ska finna någon tröst med gårdagens omröstning så är det att vi inte förlorade med särskilt bred marginal. Med 32 för och 29 emot och 4 som lade ner sina röster gick yttrandet igenom i omröstningen om förslaget i sin helhet i slutomröstningen. En av dem som inte kunde ta ställning i slutomröstningen var socialdemokraternas Jytte Guteland. Det är ärligt talat ganska pinsamt. Nu hoppas jag att industriutskottet kan ta bort några av de värsta orimligheterna, när de röstar om det förnybara den 28 november. Man kommer inte att rösta om den skogliga biomassan eftersom det är miljöutskottet som på egen hand beslutar om just det. Men det är inte den springande punkten eftersom vi till stor del fick igenom våra förslag på det området. Det finns all anledning att vara hoppfull då industriutskottet i många av de här frågorna inte brukar låta sig luras lika lätt av de förment gröna miljöorganisationerna. Gällande de flytande drivmedlen och mer specifikt på avancerade biobränslen så är möjligheten till en bättre lösning större i industriutskottet. Samma sak gäller förnybartmålet. I början av nästa år ska hela Europaparlamentet ta ställning till reglerna när vi röstar i plenum. Mycket talar för att slutprodukten kommer att bli betydligt bättre än miljöutskottets position. Men det kräver att vi alla ligger i och försöker påverka våra kollegor i framför allt den gröna, socialdemokratiska och “liberala” gruppen.

Tyvärr pågår en omfattande kampanj mot att använda skogens råvaror för att bekämpa klimatförändringarna, som präglat arbetet med den här lagstiftningen. Denna kampanj drivs framförallt av miljöorganisationer, miljöpartister och socialdemokratiska kollegor, men där fossilindustrin står som de stora vinnarna. Man tar varje tillfälle i akt att skärpa kraven på hur miljövänlig de gröna alternativen ska vara, utan någon som helst tanke på att det inte finns några krav alls på det allra värsta – det fossila.

0 kommentarer

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *