Christofer Fjellner

Handelskonflikten får inte bli ett handelskrig

I torsdags kom meddelandet från USA:s handelsminister Wilbur Ross att USA inför importtullar på stål och aluminium från EU. Den amerikanska administrationen motiverar beslutet med hänvisning till nationell säkerhet. Men uttalanden från president Donald Trump indikerar att det är dimridåer och att det egentligen rör sig om flagrant protektionism. Tullarna drabbar i första hand amerikanska företag och industrier som använder stål och aluminium i sin produktion. De lämpar i sin tur över kostnaderna till amerikanska konsumenter. Men tullarna på stål om 25 procent och aluminium om tio drabbar såklart också stålindustrin i Europa. EU måste reagera på Trumpadministrationens olagliga beslut, men noga undvika att situationen eskalerar. Ett fullskaligt handelskrig har bara förlorare.

Det är ni viktigare än på länge för EU att slå vakt om den regelstyrda världshandeln och värna de regler som USA åsidosätter genom att införa tullarna. Generalsekreteraren för Världshandelsorganisationen WTO Roberto Azêvedo – som upprätthåller reglerna för den internationella handeln – fångade kärnan i problematiken när han för en tid sedan sade att “om principen öga för öga tillåts styra handelspolitiken blir vi alla tillslut blinda och världen försätts i en djup lågkonjunktur”. Men hur man än vänder och vrider på det går det inte att komma ifrån att gårdagens beslut dessvärre innebär ett stort steg mot ett fullskaligt handelskrig.

Redan innan USA införde tullarna meddelade president Trump att om EU svarar med egna tullar kommer USA i sin tur svara med ytterligare nya tullar, på bland annat europeiskt tillverkade bilar. Nu när tullarna är införda har EU meddelat att man inför importtullar på en rad amerikanska produkter, från sportbåtar och bourbon till läppstift och apelsinjuice, som förväntas träda i kraft om ett par veckor. Den onda cirkeln är ett faktum. Båda sidorna blir förlorare och det högst priset får företag och konsumenter i Europa och USA betala.

I konflikter som denna är det som EU inte gör minst lika viktigt som det EU faktiskt gör. Vi ska inte rusa in i något, utan försöka säkerställa att situationen inte eskalerar. Senast USA införde olagliga ståltullar i början på 2000-talet avskaffades de snabbt efter att EU vunnit tvisten mot USA i WTO.

Det tvistemål som EU startar nu är den viktigaste åtgärden och vägen Europa måste gå. Vi behöver visa både USA och resten av världen att en annan politik är möjlig. En som bygger på att regler efterlevs och överenskommelser hålls. Det är själva fundamentet i den liberala världsordningen som västvärlden och USA byggt upp under lång tid. Som ett litet exportberoende land – exporten motsvarar nästan 50 procent av vår BNP – är vi extra beroende av att WTO garanterar den regelstyrda världshandeln. För i frånvaron av gemensamma internationella regler blir den starkes makt lag.

EU ska inte lägga sig platt för USA och spela med i Trumpadministrationens spel.

USA ska inte tillåtas så split mellan länderna i EU och få varje enskilt land att åka till Washington och sluta enskilda handelsöverenskommelser på USA:s villkor. Men vi får inte heller svara på ett sådant sätt att vi äventyra hela den europeiska och i förlängningen globala ekonomin för att få en kortsiktig hämnd.

EU ska således vara redo att sätta hårt mot hårt. Men en handelskonflikt är till sin natur annorlunda än andra konflikter. Tullar drabbar nämligen den som inför dem hårdare än ”motståndaren”. Det är rent kontraproduktivt att försöka uppfostra andra genom att straffa sig själv.

EU och särskilt handelskommissionär Cecilia Malmström befinner sig i svår sits. Men EU behöver en svensk frihandelsvän mer än någonsin. För det har inte stått så här mycket på spel någon gång tidigare under den innevarande mandatperioden. EU måste navigera rätt i ett besvärligt landskap. EU måste fortsätta och fördjupa den ambitiösa handelspolitik som redan bedrivs. Så visar vi att en annan politik är möjlig och att frihandel i slutändan gynnar både arbetstagare och konsumenter. Det handlar också om att markera mot USA och på samma gång undvika att handelskonflikten utvecklas till ett handelskrig. Till syvende och sist handlar det om att bevara den regelstyrda handeln som är avgörande för jobb, tillväxt och ekonomiskt välstånd i ett handelsberoende land som Sverige.

0 kommentarer

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *