Christofer Fjellner

Minskat livsmedelavfall bra för både ekonomin och miljön

Varje år slängs eller förloras globalt 1,3 miljarder ton mat. Det är en tredjedel av alla livsmedel som produceras och sammantaget bidrar det till nästan tio procent av de mänskliga utsläppen av växthusgaser. Förutom att det är ett enormt slöseri med livsmedel, får det också stora ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Därför är det bra att Europaparlamentet har tagit fram en strategi för att minska livsmedelsavfallet, utan att den för den sakens skull göra avkall på livsmedelssäkerheten i EU.

Livsmedelsavfallet är åtminstone i Europa till stora delar ett resultat av vårt välstånd. Vi har råd att köpa mer mat än vad vi förbrukar, vi förväntar oss ett stort utbud i affären och att alla varor alltid finns tillgängliga. Vi lever alltså i ett överflöd som saknar motstycke i historien och i grund och botten är det positivt. Speciellt som människan i tusentals år, fram till alldeles nyligen, levde på existensminimum och gör så fortfarande i många delar av världen. Med det sagt är själva livsmedelsavfallet i sig givetvis inte bra, men den samhälleliga utvecklingen som möjliggjort avfallet är det. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet när de här frågorna diskuteras.

Förslaget, som vi ska rösta om i Europaparlamentet den här veckan, innehåller bland annat gemensamma definitioner av livsmedelsavfall tillsammans med metoder för hur livsmedelsavfall ska mätas. Det är bra och kommer att göra det enklare att framöver jämföra statistik mellan länder och därmed också sätta in de mest effektiva åtgärderna för att minska livsmedelsavfallet i hela produktionskedjan från bord till jord. Det ska också bli lättare att donera osålda livsmedel genom att ta bort skadeståndsansvaret för livsmedel som doneras i god tro och som går att äta när donationen görs. Ett mycket bra förslag, för EU ska underlätta och inte lägga krokben för aktörer som vill göra gott både för utsatta människor och för miljön.

Det är ett i grunden bra förslag som vi ska ta ställning nästa vecka och som visar att det med rätt politik finns goda möjligheter att åstadkomma förändringar som samtidigt är bra både för ekonomin och miljön. Och det här visar återigen att ekonomi och miljö inte står i motsatsförhållande till varandra, vilket ofta vill påskinas från vänsterhåll. Det ska också sägas att vänstern drev på för förslag som inte var bra, som bindande mål för minskningen av livsmedelsavfallet. Jag krävde att EU inte skulle sätta upp sådana mål för medlemsstaterna och vi lyckades få en majoritet att ställa sig bakom detta i miljöutskottet. För som i så många andra frågor är bindande mål inte rätt väg att gå. Det leder bara till klåfingrig detaljstyrning. Det är kanske bra symbolpolitik, men det hjälper sällan för att lösa själva problemet. Det är särskilt sant i det här fallet. Eftersom vi i dagsläget inte ens har gemensamma definitioner av eller sätt att mäta livsmedelsavfall är bindande mål knappast rätt ände att börja i. Det viktiga är i stället att förslaget ger uttryck för en ambitiös vilja och det gör det.

Förhoppningsvis blir det här en bra bottenplatta för ett fortsatt arbete för minskat livsmedelsavfall och därmed minskat resursslöseri – såväl för ekonomin som miljön.

0 kommentarer

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *