Christofer Fjellner

Oacceptabelt slöseri att EU-kommissionen ger Fairtrade 60 miljoner för att lobby EU

EU-kommissionen lägger drygt 60 miljoner kronor på en kampanj som går ut på att lobba Europaparlamentet om rättvis handel. Den stora vinnaren i bidragslotteriet är den globala paraplyorganisationen Fairtrade International, som i Sverige ägs gemensamt av LO och Svenska kyrkan i ett aktiebolag. Förloraren är världens fattiga som inte får se röken av pengarna och svenska och europeiska skattebetalare som tvingas stå för notan när deras pengar cirkulerar runt i EU-maskineriet till liten eller ingen nytta.

Det finns mycket att invända mot EU-kommissionens oacceptabla beslut att ge 60 miljoner kronor till Fairtrade, både principiellt och i sak. Principiellt är det förkastligt att en del av EU delar ut pengar till Fairtrade för att den ska lobba mot en annan del av EU. Det är lite samma sak som händer i Almedalen, där politiken beslutar om pengar till olika myndigheter som använder dem för att lobba politiken i syfte att få ännu mer pengar. Det är i båda fallen ett genant slöseri med skattepengar och det går aldrig att rättfärdiga att skattepengar går till att lobba mig eller mina kollegor i Europaparlamentet. Att EU-kommissionen delar ut pengar till Fairtrade gör hela historien extra pikant.

De 60 miljoner kronor som Fairtrade får del av hade nämligen gjort betydligt större nytta om de använts som bistånd direkt till världens fattiga. Nu används pengarna i stället av Fairtrade och kommer överhuvudtaget inte att komma de fattiga till del. Jag ska erkänna att jag inte har järnkoll på Fairtradelobbyisterna i Bryssel. Men jag är trots det ganska säker på att pengarna skulle göra större nytta i fattiga länder än i deras fickor. Det är ett svek mot världens fattiga att EU-kommissionen agerar på det här sättet.

Som lök på laxen är Fairtrade dessutom en högst kontroversiell organisation, och det är inte alls säkert att deras märkning med samma namn leder till en rättvis handel, eller till effektivare jordbruk och utveckling för världens fattiga bönder. Tvärtom verkar Fairtrades villkor leda till sämre arbetsförhållanden och ökad fattigdom. Det finns undersökningar som visar att det är bättre att köpa produkter som inte är rättvisemärkta och i stället lägga mellanskillnaden på riktigt bistånd, för den som vill göra skillnad på allvar.

EU-kommissionens pengar till Fairtrade belyser också den pinsamma dubbelmoralen som finns kring lobbying. Lobbying ses av många, särskilt på vänsterkanten, som något suspekt, ja närmast klandervärt. Den förknippas med storföretag som förmodas ha dolda agendor. Därför läggs det hela tiden fram nya förslag som syftar till att försvåra för lobbyister och politiker att mötas. Men så fort det handlar om förment fina saker som Fairtrade är det inte längre tabu med lobbying. Då kallas det i stället för påverkansarbete och anses vara något fint som syftar till att förbättra samhället. I det här fallet så fint att EU-kommissionen uppenbarligen vill lägga 60 miljoner kronor på det.

Skattepengar ska aldrig gå till att finansiera lobbyister. Särskilt inte när de i stället kan gå till att bekämpa fattigdom och utsatthet. EU-kommissionen borde lägga 60 miljoner kronor på något betydligt bättre än Fairtradelobbyister. Om EU-kommissionen inte vill använda pengarna till bistånd kan den åtminstone ge tillbaka dem till skattebetalarna. Det nuvarande slöseriet är oacceptabelt.

0 kommentarer

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *