Christofer Fjellner

Orimliga spårbarhetskrav för trävaror

Handeln med virke och trävaror från olaglig avverkning är ett stort problem, med stora negativa miljökonsekvenser. Att hindra handeln med illegalt avverkad skogsråvara är givetvis angeläget, men det viktigaste är trots att att stoppa den illegala avverkningen i ursprungsländerna. Därför är det bra att EU tecknar så kallade FLEGT-avtal med länder som exporterar träråvara för att vi ska kunna försäkra oss om att det timmer vi importerar inte är illegalt avverkat.

Timmerförordningen har tillkommit som ett komplement till dessa avtal. Jag välkomnade att EU-kommissionen lade fram förordningen, och jag var ansvarig för min egen grupps arbete med lagstiftningen. En av mina viktigaste prioriteringar i arbetet med timmerförordningen var att det extra lagret av regler för att hindra den illegala avverkningen av timmer inte skulle hindra handeln med lagligt virke och trävaror, leda till ökad byråkrati eller sätta högre krav för utomeuropeiskt timmer jämfört med timmer avverkat inom EU. Det skulle inte minst drabba fattiga länder utanför Europa. Sverige har byggt sitt välstånd genom handel inte minst med timmer och vi ska givetvis inte göra det svårare för fattiga länder att göra samma resa. Vidare riskerar orimliga krav och byråkrati att drabba träråvarans konkurrenskraft till förmån för andra icke förnybara råvaror. Vi har trots allt inga spårbarhetskrav på plast eller någon förordning som försöker hindra illegalt utvunnen olja.

Det stora problemet med den timmerförordning som så småningom antogs av Europaparlamentet och ministerrådet är att det krav på spårbarhetssystem som finns i förordningen är helt orimligt. Om jag importerar ett bord till Sverige från ett land utanför EU, som består av en laminatskiva med en spånskiva i botten måste jag kunna visa vilka typer av produkter jag importerar, vad det är för träslag, avverkningsland, kvantitet, leverantör samt vem jag säljer produkten till. Dessutom måste jag ha handlingar som visar att hanteringen av produkterna har skett i enlighet med den lagstiftning som finns i avverkningslandet. Samma krav gäller även böcker. Jag tycker inte att det är rimligt att en bokhandel redovisar den typen av information.

Att ställa betydligt hårdare krav på trävaror än vad vi gör på fossila produkter som är oljebaserade är orimligt. Det ökar kostnaden för att välja förnybara träbaserade alternativ. Om vi ska ha globala förädlingskedjor kan vi inte ha den här typen av spårbarhetskrav.

Skogsstyrelsen har mer information om förordningen och dess konsekvenser.

2 kommentarer

  1. Kim

    7 maj, 2014 - 19:31

    Borde du inte istället rösta för, eller driva, ökade spårbarhetskrav på alla nämnda produkter istället för att rösta emot spårbarhetskrav på trä, med motivation att ”men vi har inte sådana krav på det andra”?

  2. Åsa

    8 maj, 2014 - 09:47

    Hej!
    I mina ögon rationaliserar du och bortförklarar. Som Kim säger – vi måste väl börja med något? Hänvisning till att det inte finns på andra områden är absurd.
    Regnskogen är lite viktigare att spåra ursprung än olja också, om man bortser från att drilla efter ny olja i tex Arktis. Ingen öppnar en oljeraffinaderi i helmlighet och illegalt väl?

    Våra regnskogar är ett av de mest artriksate ekosystemen i världen och de är otroligt viktigare för allas vår framtid. Vad bättre att börja med att stäla de hårdaste krav kring?

    Sedan behöver vi leva som vi lär och ställa högre krav på vår skog. Vi har ju nästan ingen egen urskog kvar, större delen plantager som avverkas efter 60-80 år. Tänk om vi hade samma sätt att hantera regnskogen?

    Jag förstår att det känns jobbigt att bli attackerad och kritiken kanske var hårt men samtidigt så kanske du kan ta till dig lite av kritiken och se om ditt tankesätt kanske inte är rimligt?
    Mvh Åsa

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *