Östersjön i centrum
Norden jämfört med länderna i Centraleuropa befinner sig onekligen en smula i periferin. Det har funnits ett naturligt fokus mot exempelvis Medelhavsområdet. I samband med Sveriges EU-ordförandeskap hösten 2009 kan perspektivet komma att breddas. Det finns en uttalad ambition att utöver klimat, energi och tillväxt lyfta fram Östersjöfrågorna.
I takt med nya medlemsländer som exempelvis Estland, Lettland, Litauen och Polen har en politisk tyngdpunktsförskjutning skett norrut. Fiske och klimat är två områden som också får en allt större betydelse inom samarbetet. Nästan 25 procent av EUs medborgare bor runt Östersjön. I det läget känns det naturligt med ökat intresse. Kommissionen har getts uppdraget att ta fram en samlad strategi.
Statsminister Fredrik Reinfeldt har varit tydlig. Östersjöområdet kan på många sätt ses som en region. Särskilt två aspekter är viktiga att lyfta fram.
För det första: Den säkerhetspolitiska dimensionen. Vitryssland är Europas sista diktatur. Människor förföljs och förtrycks. Godtycklighet och lynnighet är bärande inslag i presidentens maktutövning. Att tycka fel, tänka fel och läsa fel böcker straffas. Det vitryska styret går inte bara ut över de egna medborgarna utan utgör också en källa till oro i närområdet.
Det finns även anledning att uppmärksamma de dåliga inslag som kan noteras i Ryssland. Även om det förekommer en fri debatt och kritik kan framföras har utvecklingen snarare gått bakåt än framåt de senaste åren med koncentration till presidenten och övergrepp mot oppositionella. Gazprom framgår som ett viktigt maktbolag i statsledningens närhet.
För det andra: Miljön runt Östersjön. Minskade utsläpp och ökad rening i några av de nya EU-länderna visar sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöansvar. Tillväxt och ny teknik medverkar till både nya som billigare lösningar på ett antal utmaningar. Kommunismens fall och EU är två faktorer som bidrar med förutsättningar för ett renare och säkrare Östersjöområde.
Vattnet är livgivare och också något som binder oss samman. Samtidigt handlar det om en omfattande trafik. Det finns anledning att skärpa kraven på de fartyg som trafikerar Östersjön. Ett utsläpp är ingen isolerad händelse utan många drabbas.
Den senaste tiden har torsken hamnat i centrum för debatten. Kvoter och fördelningar är viktiga verktyg, men de kommer aldrig att ha någon effekt ifall uppföljningen är bristfällig. Det måste bli mer kännbart för medlemsstater som struntar i avtal eller vars myndigheter inte bryr sig om att straffa den som fiskar långt mer än kvoterna tillåter. Internationella rådet för havsforskning har räknat ut att mellan 35 och 45 procent av torsken som landas är illegalt upptagen.
En modern europeisk fiskeripolitik borde baseras på idén om att varje fiskare får en individuell kvot per fiskeart, vatten och år. Det gäller att få alla runt Östersjön att känna samma engagemang för fiskets framtid och behovet av god miljö. Staternas åtgärder har stor betydelse men ytterst behövs alltid den enskildas insikt om kopplingen mellan goda livsbetingelser och egna åtgärder för att exempelvis minska utfiskningen eller stoppa utsläppen.
Med Sverige som EU:s ordförandeland har Östersjön möjligheten att hamna i centrum.
Hans Wallmark (m)
riksdagsledamot, norra och östra Skåne
ledamot av Nordiska rådet
Christofer Fjellner (m)
Europaparlamentariker
