Christofer Fjellner

Politik

Det som är bra med EU kostar inget. Det som är dåligt är däremot alldeles för dyrt.
Själva grundbulten för EU-samarbetet är den inre marknaden och fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital. Inte bara är dessa friheter avgörande för Europas framgång och framtid, de kostar heller ingenting. De sämsta bitarna av EU är såklart jordbrukspolitiken och alla andra förlegade stödprogram. Och inte nog med att dessa program är moraliskt förkastliga och skadar europeisk konkurrenskraft, de kostar dessutom en väldig massa pengar.

Det som är bra med EU är enkelt. Det som är dåligt är däremot väldigt krångligt.
Vinsten ligger i att vi kan skapa gemensamma regler för att underlätta rörlighet. Med tydliga och harmoniserade regelverk har vi till exempel fått till fri rörlighet för patienter, och vi lyckades sätta stopp för katastrofal fiskepolitik i Sydeuropa. Men samtidigt finns risken att vi ersätter bra regler med sämre, och att vi skapar fler istället för färre regler. Komplicerade regler för märkning och förbud som inte tar hänsyn till lokala skillnader – ibland blir det bara krångligare och sämre i slutändan.

Stora visioner är ingenting utan konkret politik.
Man måste ha en idé om vad man vill att EU-samarbetet ska innebära. Och den idén måste
avspeglas i alla konkreta frågor man jobbar med. Från att försöka få bort snusförbudet till att minska EU-budgeten. Jag har konsekvent och resolut stått upp för det som är bra med EU under mina år i Europaparlamentet. Gemensamma regler krävs för att förverkliga och fördjupa idén om ett gränslöst Europa. Och jag har ihärdigt bekämpat det som är dåligt. Här handlar det om att rösta emot varje budgetökning och varje försök för EU att skaffa sig makt på områden där medlemsstater, eller enskilda individer, kan göra det bättre.

En framgångsrik EU-politik måste vara konsekvent och vara lokalt förankrad.
EU-beslut påverkar i slutändan människor lokalt i vardagen. De stora visionerna om vad vi måste göra för att hålla ihop och stärka Europa måste hänga ihop med hur vi jobbar med konkreta sakfrågor.

Fiske
EU:s fiskepolitik har länge varit en katastrof värre än jordbrukspolitiken. Man subventionerar en fiskeflotta som tar upp långt mer än vad haven tål och kastar död fisk åter i haven. Genom att övertyga mina kollegor i Europaparlamentet lyckades jag vinna majoritet för bland annat utkastförbud och hållbara fiskekvoter. Denna seger visar att det går att göra avgörande skillnad i EU.
Jakt
EU försöker lägga sig i svenska jaktfrågor. Men hur vi hanterar exempelvis vargjakt är och borde förbli Sveriges ensak. Därför arbetar jag konsekvent för att EU håller tassarna borta oavsett om det rör skarv, varg, ammunition eller fällfångst. Det handlar i slutändan inte bara om jakt, utan om nationellt självbestämmande.

Skog
Skogen täcker halva Sveriges landyta och bidrar med flera procent till vår totala BNP. Skogsfrågor är nationella, men EU-frågor smyger sig ofta in ändå. Från regler om markanvändning till olika miljölagar och utsläppsnivåer: här bevakar jag Sveriges intressen för att se till så att EU-beslut inte försämrar för vår skogsnäring.

EU-budgeten
Det är inte budgeten som gjort EU framgångsrikt. Budgeten är snarare ett hinder för integration och tillväxt. Jag har därför alltid motsatt mig varje ökning av utgifterna och kommer varje gång att motarbeta och rösta nej till budgetökningar.
Jordbruk
EU:s jordbrukspolitik är bland det mest utskällda unionen ägnar sig åt: och det med rätta. Mitt mål är att jordbruksfonden slutligen avskaffas, men politik sker ofta i små steg. Det viktiga för mig nu är att attackera de allra värsta bitarna: sockerkvoterna, tobakssubventionerna och tullarna på jordbruksvaror från utvecklingsländer.
Miljö och frihandel
Miljö och handel bör gå hand i hand. Därför är det vanvettigt att vi har högre tullar på många produkter för förnybar energi än på fossila bränslen. Därför förespråkar jag i Europaparlamentet ett miljöfrihandelsavtal som avskaffar alla handelshinder för miljövänliga produkter och förnyelsebar energi.
Snus
Det svenska snuset har för mig blivit en viktig principfråga. Snus är den minst farliga tobaksprodukten på marknaden, men den enda som är förbjuden i EU. Sverige har ett undantag från förbudet, men exportstoppet bryter mot principen om den inre marknaden. Just nu tas en ny tobakslag fram i EU. Min linje är tydlig: snus borde behandlas som andra rökfria tobaksprodukter. Om så inte sker ska EU hålla fingrarna borta från hur vi reglerar snus i Sverige.
Spel
Sverige har ett statligt spelmonopol. Men i och med spelsidor på internet är spel idag en gränsöverskridande fråga. Jag arbetar för gemensamma EU-regler med målet att få till en öppen europeisk spelmarknad. Det vore mer modernt än att se lotteri och kasinospel som lämpliga offentliga verksamheter.
HBT-rättigheter
EU erbjuder en fantastisk möjlighet för att sprida budskapet om HBT-personers rättigheter till fler länder. De medlemsländer som inte tar detta på allvar kommer fram i ljuset, och EU kan agera. I mitt arbete har jag belyst situationen med olika initiativ, till exempel genom att gå i Prideparader i länder där HBT-personers rättigheter är långt ifrån självklara.
Frihandelsavtal med USA
EU och USA ska inleda frihandelsförhandlingar. Ett framgångsrikt avtal skulle bli det bästa stimulanspaket både USA och EU någonsin kunnat tänka sig. Tillsammans kan nu världens två största ekonomier sätta standarden för frihandelsförhandlingar för överskådlig framtid. Jag har kämpat för förhandlingarna och kommer nu att verka för ett så ambitiöst avtal som möjligt.
Gränslös sjukvård
Patientrörlighetsdirektivet ger den som är sjuk rätt att välja vård i hela EU på samma villkor som i hemlandet. I Sverige får man inte alltid söka vård i andra landsting. S, V och MP ville att den som är sjuk ska behöva be om lov innan den söker vård i ett annat land. Men vem vill be om lov för att gå till läkaren? Jag tog striden i EU, nu är det upp till Sverige att införa lagstiftningen.
Digital inre marknad
Den inre marknaden är kärnan i Europa-samarbetet. Men på ett område står det still: fri rörlighet för digitala tjänster. Här driver jag en enkel princip: blir en tjänst godkänd i ett land ska den bli godkänd i hela EU. Man ska inte behöva söka 27 olika licenser. Det är lång väg kvar, men EU kan göra det möjligt.