Pride i Uppsala
Jag har i många år haft ett djupt engagemang för priderörelsen och HBT-frågor. Jag har besökt och gått i pridetåg i flera länder, och under många år har jag haft en utställning om pridefestivaler i EU.
Men hemma i Uppsala skulle jag nog inte vara
välkommen. Inte för att jag har gjort något som skadat HBT-rörelsen, uttryckt något slags homofobi eller liknande, utan för att jag inte är socialist. I Uppsalas pridetåg är det inte en bred och glad mångfald – socialismen verkar bli viktigare än kampen för tolerans. När Uppsala Pride fattar beslut om att inte tillåta alla som vill vara med så skadar man en hel rörelse.
Det är skamligt när en viktig fråga kidnappas. HBT-rörelsen enas inte i sin kamp för socialism, utan i sin kamp mot homofobi. Det borde vara centralt för hela priderörelsen.
Pridetågen har blivit folkliga genom sin öppenhet. Alla som vill kan delta och tågen har blivit folkliga. Uppsala går tvärt mot detta. Det kan jag bara beklaga, och hoppas att ilskan bli så stor att de backar. Och skäms!
