Efter många om och men ser det ut som att Stefan Löfven fortsätter som statsminister i en S-ledd regering. Det innebär tyvärr att det relativa ointresset för Europapolitiken kvarstår. Det är dåligt för Sverige i en tid när Europa förändras i hög takt och en engagerad och konstruktiv svensk röst kan göra viktig skillnad. Risken också stor att den skadliga linjen som Socialdemokraterna driver i välfärdsfrågor i EU och som innebär att det blir mer EU-lagstiftning inom välfärdspolitiken cementeras.
Det handlar om den sociala pelaren som antogs på ett “socialt” toppmöte i Göteborg förra hösten, som Stefan Löfven stod värd för. Mötet var startskottet för mer EU-lagstiftning inom välfärdspolitiken i allmänhet och på på social- och arbetsmarknadsområdena i synnerhet. Socialdemokraterna som i Sverige gick till val på att utveckla välfärden förnekar givetvis detta och har i diverse debattartiklar och utspel hävdat att Moderaterna sprider lögner om EU:s sociala pelare och den tillhörande lagstiftningen.
Så vi tar väl detta en gång till. För att det inte ska bli några missförstånd kommer jag bli specifik, hoppas ni tillåter mig detta.
Det sociala toppmötet i Göteborg var regeringens huvudprioritet för Europapolitiken och skulle tillföra en ”social dimension” till Europasamarbetet. Vi moderater varnade för en ny ordning där alltmer av välfärdspolitiken bestäms på EU-nivån i stället för nationellt. Löfven avfärdade vår kritik som en “
skröna”. På samma sätt försöker de nu avfärda kritiken genom att hävda att vi lägger ut “
dimridåer”.
Den sociala pelaren är i sig inte rättsligt bindande. Det är däremot den lagstiftning som EU-kommissionen presenterar och uttryckligen motiverar med hänvisning till att den sociala pelarens 21 principer ska bli verklighet. Att påstå att den sociala pelaren inte har något att göra med lagstiftningen som härleds ur den faller på sin egen orimlighet.
Det just för tillfället mest allvarliga förslaget som behandlas med hänvisning till den sociala pelaren rör en uppdatering av
arbetsvillkorsdirektivet. EU-kommissionen kallar förslaget det viktigaste i arbetet med att göra verklighet av ett socialt Europa. Direktivet innehåller bestämmelser om vilken information om anställningen arbetsgivaren måste delge arbetstagaren. I sak är detta inget konstigt, men uppdateringen innebär att att minimirättigheter introduceras i direktivet, som berör centrala delar av det vi i Sverige reglerar i kollektivavtalen och som förhandlas mellan arbetsmarknadens parter. Nu riskerar innehållet i svenska kollektivavtal att bli föremål för lagstiftning på EU-nivå, på samma gång hamnar hos EU-domstolen i stället för den svenska arbetsmarknadsdomstolen.
Därjämte behandlas just nu ett lagförslag som reglerar föräldraledigheten, också det motiveras med hjälp av den sociala pelaren. Vidare har vi inrättandet av en ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå, som hör och häpnar också motiveras av den sociala pelaren.
Är det något som präglar Socialdemokraternas EU-politik är det just de dubbla budskapen. I ena stunden är den sociala pelaren och lagförslagen något bra. I nästa stund är de något dåligt. I den tredje är de något bra ganska bra. I de fjärde är de något ganska dåligt.
Ena dagen beskriver Socialdemokraterna farorna mot den svenska modellen gör ett stort nummer av att de står upp för den svenska modellen. Andra dagen förmår de inte ens att rösta emot samma lagstiftning i skarpa omröstningar.
Det var precis vad som skedde när Europaparlamentet utmanade det ansvariga sysselsättning utskottets förslag till arbetsvillkorsdirektivet. Socialdemokraterna det enda svenska partiet som inte röstade emot. Detta trots de skrev en debattartikel dagen innan i
Arbetet om hur dåligt förslaget var för den svenska modellen. Agerandet är dock symptomatiskt för Socialdemokraterna. De har en hög svansföring på hemmaplan, men en frapperande undfallenhet när det är skarpt läge i Bryssel.
Det är direkt pinsamt av Socialdemokraterna att påstå att det är vi moderater som sprider en felaktig bild av vad som händer med välfärdspolitiken i EU, när det är helt uppenbart att Socialdemokraterna sprider dimridåer för att inte inför det svenska folket behöva ta ansvar för konsekvenserna av den boll de satt i rullning. Till och med Socialdemokraternas närmaste vän, LO, har förstått allvaret i det som sker på social- och arbetsmarknadsområdet just nu. Tillsammans med Svenskt Näringsliv har de
startat ett råd där de ska samverka för att tillvarata deras gemensamma intressen i arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå.
Tiden är knapp och därför är det beklagligt att Socialdemokraterna inte kan erkänna situationens allvar och tillsammans med oss moderater försöka rädda den svenska modellen som vi känner den i dag. Väljarna förtjänar mer!
0 kommentarer