Christofer Fjellner

Summerar det smutsiga spelet kring Malmströms godkännande

Vi i Europaparlamentets handelsutskott har precis röstat för att godkänna Cecilia Malmström som kommissionär. Vad som borde ha varit en enkel resa efter en lyckad hearing från en redan erfaren kommissionär blev en skakig resa.

Flera av turerna kan tyckas vara tramsiga. Man kan tycka att vi nu bara borde glädja oss åt att det är över och satt hon är godkännd. Men det gäller att se igenom det fula spelet bakomoch förstå den bakomliggande politiska agendan. Anledningen till att vänstern, de gröna och de bruna krävde en omröstning är uppenbar. De vill underminera Cecilia Malmströms möjligheter att agera som kommissionär, och underminera EU:s frihandelsagenda. Och till detta tvivelaktiga syfte lånade sig gladeligen svenska ledamöter som Marita Ulvskog och Bodil Ceballos. Att undergräva en svensk kommissionärs ställning och möjlighet att arbeta för frihandel.

Allt började egentligen med att Marita Ulvskog under utfrågningen väljer att ställa en fråga om ett e-mail som en amerikansk diplomat ska ha skickat hem till Washington, där någon på Malmströms tidigare kabinett påstås ha ifrågasatt delar av EU:s ambitioner på dataskyddsområdet. Uppgifterna spreds i bloggvärlden bara ett par dagar före Malmströms utfrågning. En upprörd Malmström tillbakavisade å det kraftigaste uppgifterna. Och ingen som känner eller följt Malmström kan rimligtvis ifrågasätta hennes engagemang för dataskydd. Men Ulvskog krävde ett skriftligt besked om dessa tredjehandsuppgifter som inte ens ska komma från henne själv.

Det orimliga i detta förstår givetvis Ulvskog men syftet med operationen, att kasta grus i maskineriet för att godkänna Malmström, var redan uppnått. För just Ulvskogs krav användes senare av S-gruppen i Europaparlamentet som förevändning för att kräva en omröstning om Malmström. Även de gröna, vänstergruppen och Sverigedemokraternas grupp EFDD stödde kravet på en omröstning. Det dessa grupper har gemensamt är att de är kritiska till frihandel och vill stoppa eller kraftigt begränsa förhanlingarna om ett frihandelsavtal med USA.

Malmström ville först inte lämna ett skriftligt svar till S-gruppen eftersom hon svarat utförligt under utfrågningen och avfärdat ryktena. Men under hot om att inte godkännas lämnade Malmström trots det ett skriftligt svar, där hon upprepade vad hon redan sagt under utfrågningen. Trots det drevs kraven om en omröstning igenom.

Jag ägnade kvällen, delar av natten och morgonen åt klassiskt påverkansarbete för att få Malmströms kritiker att inse det orimliga i att fälla henne. På förmiddagen hade jag ett sista samtal med S-gruppens ledare i handelsutskottet David Martin, som då förklarade att han skulle rekommendera gruppen att stödja Malmström.

Strax inför omröstningen börjar S-gruppen trots det kräva fler skriftliga svar från Malmström innan omröstningen om den nya kommissionen i plenum senare i höst. Den här gången om investeringsskydd i frihandelsförhandlingarna med Kanada och USA. Allt detta är barnligt trams, Malmström svarade åtskilliga gånger även på dessa frågor i förhören i utskottet.

Det hårda arbetet att övertyga mer moderata ledamöter i de andra grupperna gav utdelning och Malmström godkändes med röstsiffrorna 26 mot 10. Fem ledamöter avstod i omröstningen.

Alla de här turerna från Ulvskog och sossarna må skänka ett löjets skimmer över Europaparlamentet. Men man måste ha klart för sig att det styrs av en uppenbar politisk agenda: att försvaga Malmströms mandat och undergräva arbetet för frihandel. Det är inte en tillfällighet att kraven kommer från de grupper som ständigt bekämpar och röstar nej till allt som har med frihandel att göra, och motarbetar alla försök att sänka tullar. Det är talande att omröstningen avslutades med att den EU-kritiske UKIP-ledamoten Earl William Dartmouth stolt deklarerade att det som just utspelats innebär att vi nu fått en svag handelskommissionär.

Detta är alltså resultatet av Ulvskogs kampanj mot Cecilia Malmström. Hon har bidragit till att försvaga Sveriges kommissionär och Sveriges inflytande i EU. Hon har satt käppar i hjulet för den frihandelsagenda som Sverige drivit så framgångsrikt i decennier, och som är avgörande för jobb och tillväxt på hemmaplan. Jag är övertygad om att den tillträdande statsministern Stefan Löfven, i motsats till Ulvskog, vill ha ett gott samarbete med Sveriges EU-kommissionär och att han har synpunkter på att samarbetet nu undergrävs av hans egna partikamrater. Men Marita Ulvskog förklarade bitskt för media att hon inte tog hänsyn till svensk inrikespolitik eller hur det skulle påverka Löfvens möjligheter att leda landet.

Miljöpartiets Bodil Ceballos är mer öppen med varför hon och den gröna gruppen vill ha bort Malmström. Till Nyhetsbyrån Direkt säger hon “varningsklockorna började ringa med tanke på att Sverige är ett av de mest frihandelsvänliga länderna” och att “kanske borde Juncker byta portfölj för henne”. Men det uttalandet kanske inte är så oväntat, med tanke på att miljöpartiet inte gillar frihandel och till och med vägrar gå med på att riva EU:s tullmurar mot några av världens fattigaste länder. Inget land tjänar dock så mycket på frihandel som Sverige. Vi är om något land beroende av frihandel. Att använda det som skäl för att underkänna Malmström är helt kosmiskt.

Nu väntar vi bara på besked om det blivande regeringspartiet, Miljöpartiet, kommer att rösta emot Malmström och den nya kommissionen på grund av detta, som deras partigrupp gjorde i dagens omröstning. Att döma av Bodil Ceballos uttalande idag är det nog tyvärr mycket som talar för det.

Jag kan bara beklaga att Ulvskog lyckades med operationen att få till stånd en omröstning om Cecilia Malmström. För det här handlar om politik. Det finns en massa protektionister som är beredda att göra allt för att minska manöverutrymmet för Malmström och undergräva EU:s frihandelsagenda. De är beredda att använda alla trick i boken för att lyckas med detta. Vi vann slaget, men vi har inte vunnit kriget. Det är nu det börjar.

5 kommentarer

  1. Tomas

    30 september, 2014 - 16:05

    Tråkigt agerande av svenska politiker i parlamentet, men tyvärr inte oväntat av (Mp) och denna specifika (S) representant.
    Tack för bra sammanfattning.

  2. Pertan

    30 september, 2014 - 16:18

    Det är så typiskt aningslöst och naivt beteende av svenska politiker att i sin vilja att skaffa sig strikt partistrategiska poänger så ingår de oheliga allianser med parter vars agendor de inte analyserar och inte förstår sig på. Detta beteende riskerar ju inte bara att på sikt skada såväl landet Sveriges nationalekonomiska son svenska företags intressen utan det utmanar ju också demokratin genom att partier som tar på sig eb moralisk överhöghetsskrud sätter sig över intressen som visserligen har stöd bland folket men anses vara mindre fina.

  3. Olle Schmidt

    3 oktober, 2014 - 15:55

    Väl rutet, Christofer!
    Marita Ulvskog är tyvärr som hon är. Dock förvånades jag av hennes agerande med tanke på vad hon sa i Studio 1 alldeles efter utfrågningen. Där var ju hon, Du själv och Peter Eriksson tämligen överens om att det gått bra för Cecilia.

    David Martin är bra person, tycker jag. Jag hade lätt att samarbeta med honom i ACP-EU-församlingen.
    Lycka till framgent! Olle

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *