Christofer Fjellner

Upphovsrätt – ändamålen helgar inte medlen

På onsdag kommer ledamöterna i utskottet för rättsliga frågor att rösta om EU-kommissionens förslag om upphovsrätt på den digitala inre marknaden och alla hundratals föreslagna ändringar. Varken jag eller mina moderata kollegor kan delta i omröstningen eftersom vi inte sitter i utskottet. Det är så Europaparlamentet fungerar. Du kan inte rösta eller ens ändra i lagtext som behandlas i ett utskott du inte sitter i. Det är inte ens säkert att vi moderater kommer att kunna ta ställning till de kritiserade förslagen eftersom mycket talar för att de inte kommer att passera utskottet och därmed behandlas i plenum.

Det har förekommit många missuppfattningar om vad förslaget skulle innebära, till exempel att det helt skulle censurera internet. Det är dessutom inte så att  – som många påstår – att omröstningen i morgon i det rättsliga utskottet innebär att EU “klubbar en lag”. Innan vi närmar oss lagstiftning måste hela Europaparlamentet ta ställning till frågan och dessutom förhandla och komma överens med medlemsstaternas regeringar innan lagstiftningen är på plats. Bara för att farhågorna ofta överdrivits betyder inte att vi moderater ställer oss bakom förslaget – tvärtom vi är genuint kritiska och ser stora risker med det förslagen skulle kunna innebära.

Det är i grunden en bra ambition att framtidssäkra och anpassa upphovsrätten till en digital värld. Även att göra den gemensamt europeisk för att ge EU en digital inre marknad. Något så gränslöst som internet får inte präglas av nationsgränser och handelshinder. I en marknadsekonomi är det viktigt att uppfinnare, forskare, artister, skribenter och designers får skydd för och del av värdet av vad de skapar med sitt eget arbete. Just skapandet av intellektuell egendom är enormt viktigt för Sveriges ekonomi. Att försöka skapa ett EU-gemensamt regelverk är kanske viktigare för svenska företag, särskilt små, som annars har svårt att få skydd för sina patent, sina verk och sina varumärken i hela EU, en marknad med 50 gånger så många konsumenter som i Sverige. Det är också rättigheter som måste garanteras i en digital ekonomi och därför var det i grunden bra att kommissionen lade ett förslag för digital upphovsrätt. Men ändamålen helgar inte medlen och även ett förslag med bra ambition kan få effekter som vi inte kan acceptera.

Två frågor i det här förslaget har fått stor uppmärksamhet och ibland fått tonläget i debatten att bli mycket högt. Den ena (artikel 11 i förslaget) rör hur man garanterar upphovsrätten för tryckt media och den andra (artikel 13 i förslaget) vilket ansvar plattformar på internet som Facebook och Youtube ska ha för att se till att exempelvis texter, videor och bilder som skyddas av upphovsrätt inte sprids på internet.

Den första frågan (artikel 11) skulle ge tidningar automatisk rätt att företräda upphovsrätten till alla de texter som skribenter skriver och som ofta länkas runt på internet. Det har ibland kommit att kallas “länkskatt” – eftersom den praktiska konsekvensen riskerar att bli att exempelvis Google skulle behövt betala till tidningar för de korta sammanfattningar av artiklar som dyker upp i sökresultat. Även om viljan är att stötta en fri och oberoende media är det här fel väg att gå – det riskerar att hämma informationsflöden och yttrandefriheten på nätet. Samtidigt visar studier att sådana regler som redan prövats i Tyskland och Spanien gör mycket lite för att stödja en självständig press. Vi moderater motsätter oss därför detta förslag.

Den andra frågan om artikel 13 skulle tvinga internetplattformar där man ladda upp egna filmer, bilder och texter att övervaka och filtrera för att se till att det material som laddas upp inte är upphovsrättsskyddat. Tanken är att sajter som Youtube ska ha en mekanism för att köra en video och neka den om den är upphovsrättsskyddat.  De skulle även tvinga dem att sluta avtal med alla upphovsrättsinnehavare. Det skulle riskera att bli en våt filt av byråkrati för internetplattformar, något som säkert Youtube och Facebook skulle kunna hantera men knappast mindre aktörer. Det riskerar alltså att lägga krokben över just den innovation som präglar sektorn. Men den större risken är att alltför mycket fastnar i dessa filter – och att mycket vanligt material på internet inte längre kommer att gå att lägga upp. Det är inte en fråga om direkt censur på internet men friheten att dela material skulle hämmas och skada den praktiska friheten på nätet. Många företag gör redan detta idag men att ställa oproportionerliga krav på plattformarna är inget vi kommer att acceptera. Vi moderater är därför emot även detta förslag.

Det är som sagt osäkert om jag kommer att tvingas rösta om de här förslagen när förslaget når Europaparlamentets plenum. En sak är dock säker. Riskerna med dessa två förslag är alltför stora för att blunda för och det är inget som jag kommer att ställa mig bakom. Om de här riskerna finns kvar i det förslag som hela parlamentet ska rösta om i plenum kommer jag att rösta emot hela förslaget.

Jag har tidigare skrivit om problemen med GDPR och hur välviljan till att skydda den personliga integriteten blivit ett hinder för innovation och fria dataflöden. Alltför få av mina kollegor verkar dock ha lärt sig läxan och verkar bara beredda att släppa igenom förslag där vi inte kan överblicka konsekvenserna.

0 kommentarer

Svara