Christofer Fjellner

Upphovsrätten – regeringens svek mot det öppna internet

Slutet på internet som vi känner det. Så beskrivs det ofta i debatten, när EU inför nya upphovsrättsregler på internet. Det är inte sant. Men förslaget är dumt. Riktigt dumt. Det förhindrar digital innovation och stryper tillgången till fri information och kultur på internet. Den svenska regeringen inte gjorde något för att stoppa det. Tvärtom stödde den tillslut förslaget. Det visar att regeringen antingen inte förstår, eller ännu värre, inte bryr sig om att Sverige och Europa har en modern och konkurrenskraftig upphovsrätt som fungerar på nya digitala plattformar. Det här är konsekvensen av en regering som saknar tydliga mål och prioriteringar.

Upphovsrätten liksom annan intellektuell äganderätt är enormt viktig för att nya jobb ska växa fram i en kunskapsbaserad ekonomi som Sveriges. Uppfinnare, forskare, artister, skribenter och designers har rätt att skydda sina verk och en del av värdet av det de skapar. Det här är också områden där det finns ett stort intresse av EU-gemensamma regelverk, särskilt för mindre svenska företag. Gemensamma regler ger tillträde till EU inre marknad med 500 miljoner konsumenter, 50 gånger så stor som den svenska marknaden.

Men det måste finnas en rimlig balans mellan den intellektuella äganderätten och ett fritt och dynamiskt fungerande internet. Förslaget som den svenska regeringen ställer sig bakom klarar inte av den balansgången utan skapar barriärer för ett skapande internet. Det handlar framförallt att de numera ökande artiklarna 11 och 13, de som kommit att kallas länkskatt respektive uppladdningsfilter.

Artikel 11 ger tidningar ensamrätt till sina digitala publikationer och kan därmed kräva betalt för textutdrag, bilder och rubriker. I medlemsländer som Tyskland och Spanien som har liknande lagstiftning har det fått motsatt effekt. Regelverket har minskat trafiken till nyhetssajter och skapar en osäkerhet för mindre aktörer och privata användare som inte har kunskap om eller tillräckliga resurser för att förhålla sig till reglerna.

Artikel 13 kräver att att digitala plattformar filtrera allt material som laddas upp för att säkerställer att det inte skyddas av upphovsrätten. Vid brott mot regelverket väntar dryga skadestånd. Återigen är det mindre aktörer som riskerar att drabbas. Stora digitala plattformar som Youtube lägger redan omfattande resurser på filter. Men för mindre aktörer blir det svårare ett hinder för dem att utveckla sina verksamheter. Om något har den blivit ännu sämre för småföretag i den slutliga kompromissen.

Socialdemokraterna i Europaparlamentet röstade för förslaget när det behandlas i plenum. Men har sedan dess ändrat uppfattning. Miljöpartiets ledamöter har varit emot förslag sedan början. Båda partierna har haft hög svansföring och talat om internets förestående död. Men det är svårt att ta deras omsorg om internet på allvar, när deras egen regering nu återigen byter fot. Först gav regeringen förslaget sitt stöd, sedan motsatte man sig det, nu har man tills slut ställt sig bakom det.

Regeringen kommer i sedvanlig ordning hävda att de inte hade något val och att kompromissen är så bra som den kunde bli. Men det var en hel rad länder däribland Finland och Nederländerna som motsatte sig den. Ingenting hade hindrat regeringen från att göra samma sak om den menat allvar med att den värnar ett fritt och öppet internet. Det här priset för att vi har fått en regering som saknar både prioriteringar och gemensam vilja.

Men ännu är inte frågan avgjord. Europaparlamentet måste godkänna uppgörelsen med medlemsländerna och vi moderater kommer att göra allt i vår makt för att förhindra att de nya reglerna blir verklighet. Jag hoppas att Socialdemokraternas och Miljöpartiets ledamöter i Europaparlamentet gör oss sällskap och röstar emot sin egen regering. Frågan om ett fritt och öppet internet är alldeles för viktig för att göra partipolitik av.

 

0 kommentarer

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *